Det var Oscars-gala i helgen och jag är säker på att du är lika missnöjd som jag. Men även om jag som vanligt är tycker att fel filmer och skådespelare vann är jag ännu mer besviken över att ett pris inte delades ut. Varför finns det inget pris för bästa skurk? Det är ju trots allt den viktigaste beståndsdelen
i de flesta filmer. I år hade exempelvis Bradley Coopers polis
i American Hustle legat bra till. Här är min lista på de läskigaste skurkarna genom filmhistorien:
Dynamo (Erland van Lidth) – The Running Man
Vet inte om det bara är jag, men är det inte något väldigt obehagligt med tjocka operasångare täckta med glödlampor?
Begbie (Robert Carlyle) – Trainspotting
Jag har träffat några Begbies i mitt liv. De har alltid varit jobbigare att ha dem som vänner än som fiender. Fiender är betydligt lättare att undvika. Men att ha en kompis som muckar gräl varje gång vi är ute bland folk är oerhört påfrestande.
Idi Amin (Forest Whitaker) – The Last King of Scotland
En jättestor nallebjörn som kramar dig ena dagen och äter dina barn till frukost nästa. Jag inbillar mig att den här personlighetstypen är ganska vanlig bland chefer. Jag hoppas den är något mindre vanlig bland premiärministrar.
Jesus Quintana (John Turturro) – The Big Lebowski
Sexförbrytaren i The Big Lebowski som blottar sig för åttaåringar har en märklig egenhet. Han har inte bara på sig en lila kroppstajt bowlingdress. Han ser bra ut i den också. Det är mycket obehagligt.
Rymdvarelserna – Mars Attacks
De läskigaste med de här varelserna är att det inte drivs av någonting annat än att vara elaka och förstöra saker. Det finns inga rationella motiv som hämnd, makt eller pengar. De vill bara förstöra. Vem har inte mått så förresten? Skillnaden är att de flesta av oss inte tycker det är hysteriskt roligt. Eller, jo förresten. Det gör vi nog. Okej, de är kanske inte så obehagliga när jag tänker efter.
Nurse Ratched (Louise Fletcher) – Gökboet
Sjuksköterskan från Gökboet finns på riktigt och är kraftigt överrepresenterad på myndigheter. Varje gång jag tvingats besöka Arbetsförmedlingen har jag exempelvis fått syster Ratched som handläggare. Som lägger huvudet på sned, visar lite sympati och vänligt men bestämt förklarar att de är bäst för mig själv att göra som jag blir tillsagd och att det är helt och hållet mitt eget fel att jag försatt mig i den här situationen.
Joseph Goebbels (Ulrich Matthes) – Der Untergang
Den som får Adolf Hitler att framstå som en blödig filantrop i jämförelse är givetvis självskriven på en sån här lista.
Colonel Walter E. Kurtz (Marlon Brando) – Apocalypse Now
I dokumentären om Apocalypse Now, som är nästan lika bra som själva filmen, jämför regissören Francis Ford Coppola inspelningen med det riktiga Vietnamkriget: ”There were too many of us, we had access to too much equipment, too much money, and little by little we went insane”. Galnast av alla blev utan tvekan Marlon Brando.
Attila Mellanchini (Donald Sutherland) – 1900
Efter att ha studerat scenen där fascisten Attila leker karusell med en liten pojke kan jag konstatera två saker. Det är dumt att låta fascister passa barn. Det är ännu dummare att låta dem styra ett helt land under flera år. Allra dummast är det att göra om samma misstag 70 år senare. Så vi kan väl hjälpas åt att hålla dem kort i Grekland, Ukraina och tyvärr även här hemma?
Don Lope de Aguirre (Klaus Kinski) – Aguirre
Klaus Kinskis karaktär, den spanske conquistadoren Don Lope de Aguirre, är skvatt galen genom hela filmen. Avslutningstalet på flotten där han förklarar sin plan för världsherravälde för en flock apor får resten av karaktärerna på den här listan att framstå som ganska sunda individer. I planen ingår bland annat att gifta sig med sin egen dotter, skaffa barn och lägga grunden till en ny dynasti. Tyvärr skulle det visa sig att mycket tyder på att Klaus Kinski inte agerade i filmen, utan bara var sig själv. Kinskis äldsta dotter Pola har nämligen vittnat om att han utsatt henne för ett flertal övergrepp under uppväxten. Det faktum att Kinski troligen var lika vidrig
i verkligheten som i filmen svärtar för alltid ner Aguirre, Kinskis karriär och förvandlar en av de skickligaste gestaltningarna av obehagligt vansinne till bara obehagligt vansinne.
