I dag ska H&M:s kundtjänstanställda i Barcelona rösta fram fackliga representanter till företagsrådet på arbetsplatsen. Det syndikalistiska facket CGT, som vuxit rejält på arbetsplatsen, anklagar H&M för facklig repression i och med att klädjätten varslat CGT-medlemmen och rådets ordförande bara dagar innan valet.

Förra året gick ett hundratal anställda på H&M:s kundtjänst i Barcelona ut i en flera månader lång strejk med krav på bättre arbetsvillkor och löner. Strejken som organiserades av den syndikalistiska fackföreningen Confederación General del Trabajo, CGT, riktades även mot en tilltagande digitalisering och alltmer minutiös övervakning av de anställdas prestation.

När de inte fick gehör för deras krav från H&M:s lokala ledning i Barcelona tog CGT-klubben med sig kraven till huvudkontoret i Stockholm i en protestaktion samordnad med systerfacket SAC Syndikalisterna.

• #58/2024
• Inrikes

Barcelonas strejkande H&M-arbetare i protestaktion i Stockholm

Veckan efter Stockholmsaktionen avslutades strejken med en kompromiss som bland annat innebar en löneförhöjning på 160 euro (motsvarande drygt 1 800 kronor) i månaden, en extra semesterdag, samt bättre sjukförsäkring.

Stor del av personalen har har gått med i CGT

CGT har haft en fackklubb på H&M:s kundtjänst i Barcelona sedan 2019. De anställda representeras där i ett företagsråd med plats för nio fackliga representanter. 2019 hade CGT ingen av platserna, men bara två år efter att klubben startade var 5 av representanterna från CGT, resterande representanter har tillhört facket Comisiones Obreras. 

CGT-medlemmen Jodie Stephen är ordförande för rådet och eftersom det gått fyra år sedan det förra valet är det val igen den 19 mars. Hon berättar att Comisiones Obreras inte fått till en lista med kandidater till valet, vilket innebär att alla platser kommer att gå till CGT. 

– Det här är resultatet av det arbete CGT gjort under de senaste åren. På H&M i Barcelona har vi ökat medlemsantalet med 300 procent sedan 2019, säger hon.

• #57/2024
• Utrikes

Strejken på H&M i Spanien fortsätter

Men att en stridbar fackförening vuxit sig stark på arbetsplatsen är inget H&M uppskattar, menar Jodie Stephen som i söndags mottog ett varsel om uppsägning. Enligt henne har arbetsköparen angett bland annat ”illojalitet mot kollegorna” och ”missbruk av förtroende” som anledning.

CGT fördömer H&M

I ett pressmeddelande den 17 mars skriver facket “CGT är den enda fackföreningen som H&M fruktar eftersom vi inte säljer ut oss, inte håller tyst och inte backar.”

Jodie Stephen tror att varslet är ett sätt för H&M att sätta ett exempel, sprida rädsla inom företaget och signalera att ”det här händer om du kämpar för dina rättigheter”. 

– Jag tror att de vill göra mig till syndabock eftersom jag är både CGT-medlem och ordförande i företagsrådet, säger hon. 

”Vi i Confederación General del Trabajo, CGT, fördömer bestämt det fackliga förtryck som H&M utövar mot CGT, och följaktligen mot hela arbetsstyrkan”, skriver CGT i pressmeddelandet.

Enligt en ny spansk lag har en anställd 48 timmar på sig att motbevisa anklagelserna om de varslas av “disciplinära skäl”, berättar hon. Går H&M vidare med varslet väntar protester.

–  Beroende på vad som händer nu kommer facket agera genom direkt aktion, säger hon.

När Arbetaren ringer chefen för kundtjänsten i Barcelona hänvisar hon alla frågor till H&M:s centrala presstjänst.

“Tyvärr kommer vi inte att kunna ställa upp på en intervju i detta ärende. Att vara en rättvis arbetsgivare och respektera rättigheterna för arbetstagarrepresentanter är grundläggande för oss som företag. Däremot avstår vi från att kommentera enskilda fall som rör våra kollegor”, skriver H&M:s presstjänst i ett mejlsvar till Arbetaren.

Kriget i Ukraina och den amerikanska helomvändningen splittrar både den svenska högern och vänstern. Det blottar en avgrundsdjup spricka i synen på både folkrätt och det geopolitiska läget.

– Zelenskyj spelar mycket högt med tredje världskriget i potten, förklarar tidningen Proletärens utrikesredaktör Marcus Jönsson. Den oberoende socialistiska tidningen Flammans chefredaktör Leonidas Aretakis menar å sin sida att Proletärens inställning hänger ihop med Kommunistiska partiets stalinistiska rötter.

– Ett ockuperat land har rätt att försvara sig med våld. Så länge Ukrainas folk vill försvara sin frihet, bör socialister stötta dem, säger Leonidas Aretakis.

“Hycklare som sket i Gaza”

Precis som hos den radikala ytterhögern skapade Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina för drygt tre år sedan både splittring och förvirring inom delar av vänstern. Inte minst i synen på vilka som egentligen ligger bakom kriget och hur det borde avslutas.

Samtidigt fortsätter de ryska bombningarna mot såväl civila som militära mål. Siffror från FN visar att omkring 11 miljoner människor flytt sina hem i Ukraina och över 14 000 civila har dödats i de blodiga attackerna. Dessutom har mer än två miljoner bostäder förstörts under kriget.

Under parollen ”Ryssland ut ur Ukraina” hålls det regelbundna manifestationer sedan krigsutbrottet i februari 2022. Den 24 februari förra året gör vänsterdebattören och skribenten Kajsa Ekis Ekman ett inlägg på instagram med en bild på människor som demonstrerar. ”Borgarklassen var på Plattan för sin Ukraina-demo” och ”Jag sa till dem att de var hycklare som sket i Gaza”, skriver hon, och möts snabbt av hård kritik.

Ett drygt år senare uppmärksammas Ekman i frågan igen, när Aftonbladets Peter Kadhammar i sin kolumn lyfter hur delar av vänstern (och högern) skadeglatt hånar Zelenskyj efter det uppmärksammade mötet med Donald Trump för tre veckor sedan.

Även den tidigare Vänsterpartiledaren Gudrun Schyman har fått hård kritik för sina uttalanden om kriget. Inte minst efter en radiodebatt i början av 2023 då hon menade att både Ryssland och Ukraina måste vara beredda på eftergifter för att en fred ska kunna uppnås.

– Det är som att låta hustrumisshandlaren flytta samman med offret i tron att det blir fred och som att säga att man ska göra kompromisser med Hitler. Hur uppnår man fred med en person som konsekvent brutit alla avtal och ser det som ett sätt att flytta fram sina positioner, sade den före detta moderata riksdags- och EU-parlamentariken Gunnar Hökmark.

• #5/2023
• Kommentar

Martin Hansson: ”Hökmark och Schyman är båda verklighetsfrånvända”

Volodymyr Zelenskyj är ”en av världens mest vulgära och lögnaktiga politiker”. Det menar åtminstone Kommunistiska partiets tidning Proletären där utrikesredaktören Marcus Jönsson, i en kommentar om mötet mellan Zelenskyj och Trump, sågade den ukrainske presidenten vid fotknölarna. Jönsson beskriver hans möte i Vita huset som ett ”tiggarbesök för att få ännu mer pengar och ännu mer vapen, för att ännu fler unga män ska behöva dö i kriget som Ukraina och Nato förlorar mot Ryssland”.

”De borde fråga sig hur folket i Ukraina ser på saken”

– Hur tänker han ens om det han själv skriver. Att Ukraina borde lägga sig platt på marken och låta Ryssland ta vad de vill ha?

Det säger Inga Näslund som är programansvarig för Östeuropa vid Olof Palme internationella center och som länge följt både rysk och ukrainsk politik. Hon pratar flytande ryska, har bott flera år i Moskva och har många nära kontakter i de bägge länderna.

När vi ses jämför hon Marcus Jönsson krönika med den argumentation hon ofta hört från bland annat högerextrema Alternativ för Sverige i deras syn på Putin och den ryska propagandan som pumpas ut från Kreml.

– Jag tycker att de på Proletären borde ställa sig frågan hur folket i Ukraina ser på saken. Efter mötet i Vita huset ökade Zelenskyjs stöd bland den egna befolkningen. Det finns ett enkelt sätt att avsluta kriget på och det är att Ryssland drar sig ut ur Ukraina och det man sedan ska förhandla om är krigsskadeståndet, ingenting annat, säger Inga Näslund.

Synen på Ryssland splittrar vänstern

Marcus Jönssons kommentar i Proletären är långt ifrån den enda där tidningen ifrågasatt stödet till det invaderade och svårt krigsdrabbade landet.

Han har svårt förstå kritiken mot att beskriva Volodymyr Zelenskyj som ”en av världens mest vulgära och lögnaktiga politiker”.

– Bortom det uppenbara försöket från min sida att fånga läsarens intresse, genom att sätta samma epitet på honom som på Trump, tror jag att det var två i grunden olika synsätt som kolliderade på mötet. Där Zelenskyj envist krävde mer vapen och säkerhetsgarantier från USA, på basis av myten att Ryssland kommer att fortsätta invadera andra länder om de inte besegras på ett eller annat sätt, och där Trump helt riktigt påpekade att Zelenskyj spelar mycket högt med tredje världskriget i potten, skriver Marcus Jönsson i ett mejlsvar till Arbetaren.

Enligt honom är det västlig imperialism och Natos expansion som ligger till grund för kriget. Och både den svenska och europeiska vapenexporten till Ukraina är ett hinder för eventuell fred, menar han.

Det här är något som får Flammans chefredaktör Leonidas Aretakis att reagera. 

– Så länge Ukrainas folk vill försvara sin frihet, bör socialister stötta dem. Precis som att Karl Marx förespråkade väpnat stöd till den polska demokratins kamp mot det ryska tsardömet, säger Leonidas Aretakis till Arbetaren.

• #16/2025
• Utrikes

Stor uppslutning i solidaritet med Ukraina trots amerikansk helomvändning i kriget

Antimilitarismen inom den frihetliga vänstern

Gabriel Kuhn är generalsekreterare i SAC Syndikalisterna och har ett stort kontaktnät inom den internationella anarkistiska rörelsen och han förklarar att det pågående kriget diskuteras även där. Det finns till exempel, precis som under finska vinterkriget 1939 till 1940, västerländska anarkister som rest till den ukrainska fronten för att strida mot Ryssland.

– Inom vår rörelse har vi en lång och stolt tradition av antimilitarism där vi snarare fokuserat på att hjälpa till humanitärt och att stödja desertörer. Och det kan kanske låta verklighetsfrånvänt men jag tror att det är ett viktigt arv att hålla fast vid. Det bygger ju på idén om att det är överklassen som startar krig och inte massorna. Samtidigt tycker jag det är viktigt att inte fördöma de i Ukraina som tar till vapen för att försvara sig mot vad de ser som en imperialistisk stormakt med en fascistisk ledare som Putin. Men jag tycker inte heller man ska fördöma ukrainska vapenvägrare som flyr för att inte kriga, säger Gabriel Kuhn.

Att inte vilja stödja Ukraina militärt har även det fått kritik från vissa ukrainska socialister.

I ett öppet brev i den amerikanska vänstertidningen Dissent strax efter krigsutbrottet skrev den ukrainske historikern och vänsteraktivisten Taras Bilous att konsekvenserna av en rysk seger skulle bli fruktansvärda. Han menade bland annat att den globala vänstern, precis som de stödde de stridande i Rojava trots att de syriska kurderna då fick militär hjälp av USA och Nato, bör stödja Ukraina med vapen.

De bägge vänstertidningarna Flamman och Proletären har som sagt en splittrad syn på kriget. Och just Leonidas Aretakis har ofta fått klä skott för hur han beskrivit situationen.

Du och Flamman har flera gånger anklagats av just Proletären för att bidra till krigs- och rustningshets. Hur ser du på det?

– Det är för perifert för att bry sig om. Jag kan konstatera att det finns en aggressiv part i Ukraina och det är Ryssland. Folkrätten är tydlig. Ett ockuperat land har rätt att försvara sig med våld. Om det gällde Irak under massmördaren och diktatorn Saddam Hussein, vilket jag demonstrerade för när det begav sig, så gäller det definitivt Ukraina under den valda ledaren Zelenskyj. Slagordet är detsamma: Ryssland ut ur Ukraina. Putin kan avsluta kriget i morgon om han bara drar tillbaka trupperna.

Jönsson: “Vänsterpartiet sluter upp bakom den vansinniga miljardrullningen till militären”

Marcus Jönsson menar att det är en myt att Ryssland har några som helst planer på att invadera andra europeiska länder och kallar det hela i en annan krönika för ”en gigantisk propagandalögn” som används för att öka krigsindustrins vinster.

Du menar att både tidningen Flamman och Vänsterpartiet ägnar sig åt rustnings- och krigshets. Kan du utveckla hur du tänker?

– Vänsterpartiet sluter tillsammans med övriga riksdagspartier upp bakom den vansinniga miljardrullningen till militären, samtidigt som välfärden skriker efter resurser. Och i Flamman skriver tidningens chefredaktör Leonidas Aretakis att Vänsterpartiet gör ”rätt i att haka på upprustningen av både Sverige och Ukraina”. Nooshi Dadgostar sade i Ekot häromdagen att Sverige måste fortsätta rusta upp totalförsvaret, eftersom vi är ”under hot från Rysslands expansionsplaner”. Men vad finns det för belägg för det? Det är sant att den nuvarande och den förra regeringen gjort Sverige till måltavla i ett krig mellan Ryssland och Nato genom Natoanslutningen och DCA-avtalet, men vem tror på allvar att Putin skulle ha planer på att göra Sverige till en del av Ryssland? Det är en myt som används för att driva upp vapentillverkarnas vinster, och driva Sverige och andra länder mot ett ännu mycket mer förödande krig än det som utspelas i Ukraina.

• #12/2024
• Utrikes

Syndikalistiska studenter organiserar sig i krigets Ukraina

Leonidas Aretakis säger att han inte är förvånad över Marcus Jönsson svar.

– Tidigare verkade deras ”antiimperialism” handla om att motsätta sig USA, men de verkar snarare drivas av en längtan efter auktoritärt styre. Någon annan röd tråd är svår att hitta mellan alla imperialistiska oligarker som de numera hyllar, och till den stalinism som de härstammar från. Ryssland under Putin har attackerat Georgien, Ukraina, Tjetjenien, Moldavien och Kazakstan. Det är svårt att komma på ett mer krigstörstande land just nu.

Vägen till fred splittrar vänstern

Bägge två säger att de vill se en fred i Ukraina. Men vägen dit splittrar dem. Marcus Jönsson förklarar sin syn.

– Diplomati, i stället för denna febriga krigshets som omfamnas av samtliga riksdagspartier och nästan alla styrande politiker i Europa, som inte verkar ha några moraliska problem med att föra kriget till sista ukrainare. Förmodligen krävdes det ett presidentbyte i USA, från en som stundtals motvilligt försåg Ukraina med mer och mer vapen för att fortsätta och utöka kriget, till en som är mer realistisk runt Ukraina men minst lika farlig som Biden på en rad andra fronter.

De som menar att det över huvud taget inte går att prata med Putin har sällan samma syn vad gäller det israeliska folkmordet i Gaza till exempel – att det bara är en militär seger över ockupationsmakten Israel som kan leda till fred i Palestina.

Inga Näslund håller med Leonidas Aretakis och menar att kriget tar slut så fort Ryssland drar tillbaka sina trupper. Men hon är tveksam till de pågående förhandlingarna som leds av den amerikanska Trump-administrationen där nya budskap presenteras var och varannan dag.

– Jag tror att det kommer att krävas säkerhetsgarantier och fredsbevarande trupper på plats och det lär Ryssland inte acceptera så jag har tyvärr svårt att se hur det ska bli en rättvis fred på ukrainska villkor inom överskådlig framtid, vilket såklart är fruktansvärt, säger hon.

• #17/2025
• Kommentar

Pinsamt tyst om Trumps våta dröm

Förhandlingar har återupptagits mellan facket Stockholms LS och en sushirestaurang som anklagas för att ha utnyttjat ukrainska arbetare. – Vi tror vi närmar oss en lösning på konflikten, säger Emil Boss, förhandlare på Stockholms LS.

Arbetaren har tidigare skrivit om hur fyra ukrainska krigsflyktingar vittnat om trakasserier och utebliven övertidsersättning på en välbesökt sushirestaurang i centrala Stockholm. Förra veckan satte facket Stockholms LS, som de fyra ukrainska restaurangarbetarna är medlemmar i, sushirestaurangen i blockad. Detta efter att förhandlingarna mellan fack och restaurangägaren strandat.

Blockaden utvidgades snart till att även omfatta en restaurang med samma ägare i Kungens kurva. Utöver medlemmarna som arbetat på restaurangen i centrala Stockholm har även två andra av fackets medlemmar, som arbetat på restaurangen i Kungens kurva, inte heller fått ut den lön de har rätt till, enligt facket.

Förhandling återupptas med sushirestaurangen

Under fredagsförmiddagen uppgav Stockholms LS att att dagens blockad är inställd.

– Bolaget har visat god vilja och vi tror att vi närmar oss en lösning på konflikten. Förhandlingarna har återupptagits, säger Emil Boss, förhandlare på Stockholms LS.

Besked om huruvida konflikten får en lösning eller om blockaden återupptas väntas i början på nästa vecka.

Emil Boss är glad för den positiva respons facket fått, både från de medlemmar som deltagit i blockaderna men också i mejl från restaurangens kunder.

– Personer som brukar luncha på de här restaurangerna tackar för informationen.

• #19/2025
• Inrikes

Facket sätter restaurang i blockad – anklagas för att ha utnyttjat ukrainska arbetare

Hur påverkas Skellefteå av Northvolts konkurs? Arbetaren ringde upp Röda korset, Sara kulturhus och en lunchrestaurang för att höra vad de tänker om beskedet.

Röda korsets second hand-butik och mötesplats ligger centralt i Skellefteå och är öppen dagligen. Det har gått två dagar sedan Northvolts konkursbesked, och här är batterifabriken ett stående samtalsämne.

– Det är något alla pratar och funderar kring, på olika sätt. Jag upplever att Skelleftebor över lag är ganska lugna: Skellefte fanns här innan och Skellefte kommer finnas efter, men det är klart att det finns en uppgivenhet, säger Alexandera Sundberg, verksamhetschef på Röda korset i Skellefteå, när Arbetaren ringer upp henne under torsdagen.

Hon träffar också de som drabbas mer direkt. Personer som är medborgare utanför EU och beroende av arbetet för att få stanna i Sverige.

– Där är det mycket oro, ångest och sorg.

Röda korset stärker upp med extra insatser

Efter pandemin startade Röda korset upp Mötesplats “Vän i Skellefteå”, en plats öppen för alla. Hit har bland annat människor som varit anställda vid Northvolt kommit.

– Vi har haft flera av de som jobbar, eller är familj till de som jobbar, här. Vi har följt dem genom resan och följt dem när det var mycket oro kring vem som får stanna och vem som ska få gå. Vi förlorade en del av våra vänner då. Och nu står vi där igen.

Arbetaren har tidigare rapporterat om hur 1 600 anställda på Northvolt sades upp i september, vilket följdes av ytterligare uppsägningar i oktober.

– Vi kommer att fortsätta ha “Vän i Skellefteå” öppet. Och vi stärker upp ikväll (torsdag kväll, reds. anm) med extra insatser om det är många som kommer.

Dels kommer volontärer från “Vän i Skellefteå” vara på plats men även utbildade krisstödjare för dem som behöver ett djupare samtal.

– Vi kan inte lösa situationen, men vi kan lyssna och finnas där som medmänniskor och kanske ge lite perspektiv i det första kaoset och sorgen, säger Alexandra Sundberg.

Eftersom uppehållstillståndet är beroende av att ha ett arbete, så kan konsekvensen bli att många blir av med sina uppehållstillstånd.

– Nu pratar man om att man ska försöka driva Northvolts verksamhet vidare. Men alla blir uppsagda och sedan kommer man att återanställa där det behövs. Risken är ju att den sortens återanställningar inte kvalificerar för ett uppehållstillstånd för arbete. 

Sara kulturhus om ökat behov av att samlas kring kultur

Åsa Pettersson arbetar på restaurang Truckgatan. Hon tror att konkursen kommer att påverka Skellefteå mycket.

– Om de ska lägga ner kommer det påverka massor. Lediga bostäder och villor, priser som sjunker. Ja, jag tror det har en stor effekt, säger hon när Arbetaren ringer upp strax efter lunchtid.

Anna Jirstrand Sandlund är vd på Sara kulturhus. Kulturhuset i trä som är döpt efter författaren Sara Lidman invigdes 2021 och rymmer såväl konsthall och spaavdelning.

– Jag tänker att det är ett oerhört tråkigt besked. Både för Skellefteå och länet, men framför allt för Sverige och hela Europa eftersom man vet att den här elektrifieringen är så central i den gröna omställningen. Det handlar ju om också om Europas konkurrenskraft, säger hon och fortsätter:

– Det är många av våra invånare som kommer känna oro och vara ledsna över det här beskedet. Jag delar verkligen deras känslor.

Hon pekar på att det är 3 000 personer som jobbar på Northvolt och att alla har någon relation till Northvolt.

– Jag känner mig samtidigt stolt över det arbete som gjorts, alla som har jobbat stenhårt med det här. Även vår kommunledning som jobbat för att skapa goda förutsättningar, säger hon. 

Skellefteå kommun ställer krav på staten

I ett pressmeddelande skriver Skellefteå kommun att ”det är viktigare än någonsin att nationella aktörer sätter in avgörande insatser för att säkerställa att kompetens och batteriproduktion blir kvar i Sverige, att nya ägare kommer på plats så fort som möjligt och att produktionen kan upprätthållas under den tiden.”

Anna Jirstrand Sandlund hoppas att kunna kraftsamla så att fabriken kan fortsätta leverera batterier.

– Vi har ju 3 000 människor här på plats som kan göra batterier. Vi är den enda platsen i Europa som har den möjligheten. Vi ska inte lägga oss platt utan jobbar för att det blir på det sättet, säger Anna Jirstrand Sandlund.

• #94/2024
• Inrikes

Northvolts ”gröne Jesus” lämnar arbetare med skulder

När omvärlden känns osäker ser hon även att kulturhuset kan spela en roll.

– Oavsett om det blir en ekonomisk nedgång på kort eller lång sikt, tror vi att behovet av att samlas kring kultur kommer att vara fortsatt stark. I sådana här tider tänker jag att vi som Sara kulturhus kan vara en viktig plats för gemenskap och framtidstro. Att samlas kring något så tidlöst som musik, teater och konst, påminna sig om glädjeämnena och ta en stunds paus från vardagen för att uppleva kultur.

Hamnarbetarförbundet presenterar nu sina krav inför nästa veckas avtalsförhandlingar med arbetsköparsidan. Högst på listan står frågan om förstärkt skydd för fackets förtroendevalda. Det här i skuggan av det uppmärksammade varslet av förbundets vice ordförande Erik Helgeson.

– Det är inte rimligt att våra storföretag skiter i föreningsfriheten för att kunna köpa ut våra förtroendevalda för småsummor, säger Martin Berg som är Hamnarbetarförbundets ordförande, till Arbetaren.

Det är i en video på sociala medier som de första kraven framställs. Det här eftersom arbetsköparen Sveriges hamnar än så länge förklarat att de inte haft tid att ses för ett första möte. Men på onsdag nästa vecka, den 19 mars, ska parterna träffas. Förutom en höjning av grundlönen på 2 000 kronor kräver facket bland annat att skyddet för de förtroendevalda ute på kajerna stärks.

– Det handlar om sättet företagen agerar mot de förtroendevalda som ju representerar alla våra medlemmar. Det ska inte gå att köpa ut dem för skitsummor som man nu försöker göra med Erik, säger Martin Berg.

• #12/2025
• Inrikes

Många uttalar stöd för Helgeson, men inte LO

Sedan varslet av Erik Helgeson har Hamnarbetarförbundet fått stor uppmärksamhet. Både i Sverige och internationellt och stöduttalanden från andra fack runt om i världen fortsätter att strömma in till förbundet.

Martin Berg tror därför på möjligheten att få till ett stärkt skydd för de fackligt aktiva.

– Det hoppas jag verkligen att vi får till och det är en väldigt viktig fråga och vår fulla rätt att kräva. Så det ska vi lägga fram på onsdag när vi ses för en första förhandling.

Under onsdagsmorgonen kom beskedet. Batteritillverkaren Northvolt har gått i konkurs, ett besked som kastar ut tusentals anställda i en osäker framtid.

“Det är uppenbarligen mycket som har gått fel, och priset betalas nu av våra medlemmar. Ansvaret för detta behöver klarläggas”, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson i ett pressmeddelande.

Det krisdrabbade elbatteribolaget Northvolt har inte lyckats säkra de ekonomiska medel som behövts för att rädda företaget. Varken planerna på rekonstruktion i USA, som syftat till att skydda bolaget från konkurs, och ytterligare likviditetsstöd från bolagets långivare har inte varit tillräckliga. 

I ett pressmeddelande skriver bolaget:

”Som många företag i batterisektorn har Northvolt upplevt en rad svåra utmaningar de senaste månaderna som urholkat dess finansiella ställning, inklusive stigande kapitalkostnader, geopolitisk instabilitet, efterföljande störningar i leveranskedjan och förändringar i efterfrågan på marknaden.”

Under onsdagsmorgonen lämnades ansökan om konkurs in till Stockholms tingsrätt. Enligt Svt jobbar 5 000 personer i dagsläget på Northvolt, de flesta i Skellefteå. Konkursen drabbar även anställda i Västerås och Stockholm.

”I slutändan, med begränsad tid och tillgängliga ekonomiska resurser, kunde företaget inte nå de avtal som krävts för att säkra sin framtid”, skriver Northvolt i pressmeddelandet. 

• #94/2024
• Inrikes

Northvolts ”gröne Jesus” lämnar arbetare med skulder

Konkursbeskedet berör cirka 1 800 av IF Metalls medlemmar. 

“När den akuta fasen i det arbetet är avklarat finns det många frågor kring händelseutvecklingen som kommer att kräva svar”, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson i pressmeddelandet.

Även många av Unionens medlemmar drabbas. Facket har strax under 1 300 medlemmar på bolaget.

“Det är såklart ett tungt besked och en väldigt mörk dag för alla oss som varje dag jobbat hårt och hoppats att bolaget ska ta sig igenom denna tuffa tid”, säger Shaneika Jeffrey, vice ordförande för Unionen-klubben på Northvolt Ett i Skellefteå.

Sveriges Ingenjörer har cirka 650 medlemmar på företaget i Stockholm, Västerås och Skellefteå.

“Det här är ett oerhört tufft besked för våra medlemmar, som slitit hårt för att rädda företaget. För den gröna omställningen och för svensk konkurrenskraft skulle det vara förödande om de investeringar och den kompetens som förvärvats inte togs till vara. Europa behöver en batteritillverkning i världsklass”, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer i ett pressmeddelande.

Största konkursen i modern svensk historia

Konkursen är den största i modern svensk historia, och en av de största historiskt sett. 

Härnäst kommer en konkursförvaltare, utsedd av domstol, se över processen inklusive försäljning av verksamheten och dess tillgångar. 

I samband med en konkurs kan konkursförvaltaren besluta om statlig lönegaranti, för att säkerherställa att de anställda får lön.

• #83/2024
• Inrikes

Fackets ilska mot ledningen på Northvolt: ”Så många frågor”

I över 25 år har vårdarbetare i Göteborg nätverkat för papperslösas rätt till hälso- och sjukvård genom mottagningsverksamhet och opinionsbildning. Arbetaren besöker mottagningen och Rosengrenska stiftelsen som i år tilldelas Ottarpriset.

Vid första anblicken ser det nästan ut som en helt vanlig vårdcentral. Inskrivningen sker på bottenplan. Runt hörnet från entrén sitter patienter tålmodigt och väntar på att det ska bli deras tur. Vid kassan hanteras kvitton, recept och kontanter. Men detta är ingen vanlig vårdcentral. I stället för att betala så får patienterna små ersättningar, bland annat för att täcka kostnader för mediciner.

Även mottagningens interna rutiner skiljer sig från den vanliga vårdens digitaliserade vardag. Här är det små färgglada lappar som skickas runt, från fack med skyltar som ”sjuksköterska”, ”psykolog”, och ”tandläkare” vid inskrivningen, till respektive undersökningsrum en trappa upp, och i slutändan till journalarkivet.

Mottagning för papperslösa

Arbetet flyter på, det är uppenbart att teamet är väl inkört. De flesta av det tjugotal personer som sköter mottagningen har bakgrund inom vården, men arbetet de utför här i kväll sker helt ideellt. Detta är Rosengrenska stiftelsens mottagning för Göteborgs papperslösa. Varannan vecka erbjuder teamet av sjuksköterskor, läkare, tandläkare, psykologer och tolkar vård åt personer som lever i Sverige – men utanför systemet.

Stiftelsen har ett tätt samarbete med flera andra ideella aktörer, som också finns på plats under mottagningen. Diakoner från Svenska kyrkan erbjuder socialt stöd, en grupp vid namn Rosenjuristerna ger råd i rättsliga frågor, och en optiker från biståndsorganisationen Vision for All utför synundersökningar och utrustar patienter med begagnade glasögon. Av säkerhetsskäl hålls adressen för mottagning hemlig.

Rosengrenska stiftelsen grundades 1998. Dess namn inspirerades av ett kassaskåp av märket Rosengren som hade donerats till verksamheten vid grundandet.

– Vi följde den göteborgska traditionen med mecenat-namn som Sahlgrenska. Det blev lite av ett uttryck för en slags humor och värme som jag tror att vi bär med oss i arbetet också, berättar en av medgrundarna, barnläkaren och folkhälsoprofessorn Henry Ascher.

Enligt honom är det viktigt att hålla fast vid positiva känslor för att orka ge stöd åt människor i en ofta mycket desperat situation. Hans drivkraft i arbetet föddes bland annat ur den egna familjehistorien. Henry Aschers morföräldrar, som hade judisk bakgrund, anlände till Sverige som flyktingar från Nazityskland.  

Papperslösa har rätt till sjukvård i Sverige

Sedan etableringen har Rosengrenska följt tre mål: Att ge papperslösa tillgång till vård, att sprida kunskap om deras situation, och att avskaffa sig själv som organisation. Eftersom alla människor har rätt till sjukvård anser man att det egentligen inte borde finnas någon ideell och underjordisk specialmottagning för utestängda personer.

• #9/2025
• Inrikes

SD-ledda Gävleborg bolagiserar länets vårdcentraler

Ett steg i denna riktning kom 2013, då riksdagen beslöt att även personer utan tillstånd att vistas i Sverige har rätt till sjukvård. För Rosengrenska innebar det ett skifte från att själva erbjuda många sjukvårdstjänster till att numera framför allt stötta papperslösa i att ta tillvara sina rättigheter inom den offentliga sjukvården. Trots att papperslösa enligt lag i dag har rätt till en relativt bred tillgång till vård har många nämligen fortfarande svårt att utnyttja denna rättighet.

– Utan det här stödet hade jag aldrig klarat mig, då hade jag varit död nu, säger exempelvis en kvinna i 60-årsåldern som besökt mottagningen i ungefär ett år.

Hon kom till Sverige för ett antal år sedan men saknar uppehållstillstånd, och vill förbli anonym. Tipset om mottagningen fick hon av en bekant.

Utöver finansiellt stöd för köp av diabetesmediciner, får hon av Rosengrenska hjälp med att få behandling hos den offentliga vården, där kunskapsbrist om papperslösas rättigheter ofta blir ett hinder. I handen håller kvinnan en lapp hon fått på Rosengrenskas mottagning, som hon ska visa vid sitt nästa besök på vårdcentralen. På den förklaras hennes hälsosituation och vad det är hon behöver.

Tog del av Ottars sexualupplysning i skolan

Enligt Henry Ascher är det i många fall sådana små, till synes symboliska insatser, som gör stor skillnad för patienternas hälsa.

– Det kan ju tyckas banalt, men den där lilla lappen vi ofta utrustar folk med, den är jätteviktig, säger han.

Även denna insikt, om vikten av upplysning kring hälsofrågor, inspirerades bland annat av hans mammas tidiga år i Sverige, och en händelse som Henry Ascher säger gör honom särskilt glad över att organisationen han är med i tilldelas Ottarpriset: I den svenska skolan fick hans mor ta del av sexualupplysning med Elise Ottesen-Jensen.

Ottars besök på mammans skola ska ha väckt en del kontroverser bland elevernas föräldrar, berättar han. Men Henry Aschers morföräldrar, som satte högt värde på utbildning, och vars beslut att fly från Tyskland togs när det infördes raslagar som skulle gjort det omöjligt för deras dotter att plugga på universitet, uppskattade Ottars insatser i skolan.

• #10/2024
• Inrikes

Första Ottar­pris­tagaren om arbetet för jämlik vård

Vikten av kunskap för människors fysiska välbefinnande tycker Henry Ascher sig även funnit stöd för i sin forskning i folkhälsa. 

– Att veta att man har rättigheter, och med självförtroende kunna utkräva sin rätt, det är otroligt viktigt för en människas hälsa, säger han.

Uppmuntrar till egenmakt genom information

Hans kollega Lina Lönnberg, psykolog och styrelsemedlem i Rosengrenska, håller med. Samtidigt understryker hon vikten av att kontakten med patienterna även i det lilla ska präglas av Rosengrenskas mål om självavskaffande.

– Vi försöker ju alltid uppmuntra en slags egen makt, alltså att folk inte känner att de måste gå via oss.

Det är en strävan som på senare år har motverkats av de allt mer repressiva tongångarna i den svenska migrationsdebatten. Enligt Lina Lönnberg och Henry Ascher har diskussionen kring förslaget om en angiverilag, alltså att offentliganställda skulle vara tvungna att anmäla papperslösa patienter till polisen, redan skapat stor osäkerhet kring att söka vård bland papperslösa. Detta trots att någon sådan lag ännu inte klubbats.

• #97/2022
• Inrikes

Vårdpersonal rasar mot regeringens angiverilag

Är Rosengrenskas slutmål om att bli överflödiga mer avlägset i dag än tidigare, med tanke på den politiska utvecklingen?

– Både ja och nej, säger Lina Lönnberg.  

– På ett sätt finns det ju krafter i dag som inte fanns för tio år sedan, som ifrågasätter de mänskliga rättigheterna, och menar att de skulle vara något man måste förtjäna.

Ny mottagning öppnar under våren

Men å andra sidan menar hon sig även se en annan utveckling. Mot slutet av mars kommer nämligen en ny mottagning att slå upp portarna i Göteborg. Det är ett samarbete mellan Rosengrenska, Röda korset och Västra Götalandsregion. Projektet, som omfattar två sjukskötersketjänster, finansieras av regionen.

– Vår förhoppning är så klart att det kan bli en del i det här att avskaffa oss själva, säger Lina Lönnberg.

• #19/2025
• Inrikes

Rosengrenska stiftelsen får Ottarpriset 2025