Den ryske författaren Lev Tolstoj beskriver i texten Det första steget två av sina besök på ett slakteri i början av 1880-talet. Det låg i hans hemstad Tula, stort som Göteborg, 19 mil söder om Moskva. Det var byggt enligt det då nya och högteknologiska system som börjat användas i ryska storstäder, med det uttalade syftet att orsaka djuren så lite lidande som möjligt. Men Tolstoj ser inget modernt djurskydd. Hen ser däremot många på djupet alienerade arbetare och ett industriellt, kallhamrat och fruktansvärt stegrat lidande hos djuren. Han hör grisarnas och kossornas ångestrop och känner lukten från färskt blod och andra kroppssubstanser från döda kroppar. I de svikna djurens ögon och i arbetarnas tomma blickar ser han sig själv och köttnormens strukturella förtryck.
Författaren går runt och pratar med slakteriarbetare med sönderrivna psyken. De skäms för sitt arbete men saknar ekonomisk valfrihet att slita sig fria. De är både offer och förövare på samma gång men inte mer skyldiga än den som äter fläskkotletten. Sedan noterar Tolstoj att det i huvudsak bara är några enstaka unga kvinnor, av samhället ännu oförstörda, som har förmåga att bli vegetarianer. Så stark är köttnormen. Tolstoj avslutar Det första steget med orden: ”Vad är det då jag vill säga? Att det räcker med att upphöra att äta kött för att bli en moralisk människa? Inte alls.” Poängen är att samhället formas av de många människornas värderingar och att köttnormen måste brytas som ett första steg i riktning mot ett jämlikt samhälle.
Precis som på Tolstojs tid erbjuder köttindustrin i dag hårda arbetsvillkor för sina anställda som i regel är män med få valmöjligheter. Där är allvarliga arbetsplatsolyckor och förslitningsskador betydligt vanligare än i jämförbara branscher. Lönerna är låga och pressas nedåt av den accelererande internationella köttprispressen som dessutom effektivt sopar bort de kvarvarande fackliga rättigheterna. Förra året gick det så långt att Livsmedelsarbetarnas fackförbund startade den uppmärksammade hemsidan Scandal.nu som protest mot att företaget valt att sparka sin ordinarie personal och i stället använda bemanningsföretag.
Precis som på Tolstojs tid ökar i dag djurplågeriet inom köttindustrin, utan att allmänheten märker det, genom att ambitiösa djurskyddsmål samtidigt proklameras. Fast nu går processen snabbare. Aveln blir allt mer grotesk, djurbesättningarna större och rörelseytan mindre. I Sverige år 1927 hade 350 000 gårdar i genomsnitt 4 grisar medan grisarna år 2010 fanns på knappt 1 700 gårdar varav många hade över 1 000 grisar. En 100 kilo tung gris i dag har mindre än en kvadratmeter där hen kan röra sig fritt och förverkliga rättigheten att leva ett naturligt liv, som utbasuneras i den svenska djurskyddslagen.
I dag har den vegetariska revolutionen tagit fart på allvar. För några veckor sedan fylldes under Vegoforum ABF-huset i Stockholm till brädden och bland mycket annat hölls en fullsatt debatt om köttskatt och andra matpolitiska styrmedel. Tolstoj är död men hans vision om det vegetariska samhället har fått liv. Sverige är redo för köttskatt.
