Inför den andra valomgången som hålls i Colombia den 15 juni leder det konservativa partiets kandidat Óscar Iván Zuluaga med omkring 4 procent mot sittande president Juan Manuel Santos.
Men valdeltagandet i första vändan blev rekordlågt och hela 60 procent valde att inte rösta.
Vid sidan av korruptionsskandaler och spionaffärer har valet i stort sett handlat enbart om en sak. Nämligen de omtalade fredsförhandlingarna med Farc-gerillan som påbörjades av presidenten för snart 18 månader sedan och som hittills kommit en bra bit på vägen.
Óscar Iván Zuluaga, som tillhör den före detta presidenten Álvaro Uribes konservativa parti, har gått ut hårt med att han inte litar på Farcs löften om att lägga ned sina vapen och sluta att finansiera sin verksamhet med kokainpengar. Han har i stället lovat att fortsätta det 50 år långa, blodiga kriget mot gerillan som bland annat gjort Colombia till ett av de länder i världen med flest internflyktingar.
Men en eventuell fred med Farc, om Juan Manuel Santos skulle få fortsatt förtroende som president efter den andra valomgången, skulle inte innebära några sociala förbättringar för civilbefolkningen på landsbygden, menar många bedömare.
– Fredsförhandlingarna handlar om att få slut på inbördeskriget men också om att stabilisera läget för att lugna det internationella kapitalet som står i kö för att investera i Colombia, säger Francisco Contreras, vice ordförande för Latinamerikagrupperna, till Arbetaren.
Colombia är väldigt rikt på naturresurser, men inbördeskriget har gjort att utländska investerare länge oroat sig för att öppna sina verksamheter i landet. Enligt Francisco Contreras skulle ett slut på inbördeskriget innebära att stora landområden snabbt öppnas för internationella storföretag, något som riskerar att tränga undan den fattiga landsbygdsbefolkningen allt mer. Därför är det, inom ramarna för fredsförhandlingarna i Havanna, viktigt med överenskommelser som gynnar småbönder, ursprungsfolk och landsbygden.
– Valet står mellan två högerkandidater, Santos som vill ha fred för att locka till sig investerare och Zuluaga som representerar dem som tjänat förmögenheter på kriget. Därför har så stor del av de fattiga på landsbygden valt att inte rösta. Val i Colombia är traditionellt högerns och överklassens grej, säger Francisco Contreras.
Trots det låga valdeltagandet och de vaga förhoppningarna om en positiv utveckling gjorde vänsterns kandidat Carla López ett oväntat starkt val och fick 15 procent av rösterna. Något som tyder på en återhämtning sedan 1980-talet då över 4 000 medlemmar ur vänsterpartiet Unión Patriótica mördades av paramilitära grupper och landets fruktade armé.
