Skyskrapan Metsan Nexus är klar till hälften, där den står som en av dussintals nya dyra byggnader som håller på att förändra Istanbuls silhuett. Den sista dagen i maj befann sig tre byggnadsarbetare på utsidan av byggnadens 16:e våning då en byggställning plötsligt gav vika. Männen föll handlöst mot sin död.
”En byggnadsställning ger inte vika av sig själv om den är ordentligt monterad. Arbetare faller inte mot marken om det inte råder brist på säkerhetsåtgärder”, kommenterade stadsforskaren Yaşar Adanalı olyckan på sin blogg Reclaim Istanbul.
År 2012 dog 744 personer i arbetsplatsolyckor i Turkiet enligt den officiella statistiken. Flest dödsfall rapporterades inom byggindustrin, där 256 arbetare miste livet. Även i fråga om olyckor utan dödlig utgång var antalet inom byggindustrin högt.
– Turkiska byggarbetare ställs inför hårda och farliga arbetsförhållanden. De får jobba mycket långa pass, med bristande säkerhetsanordningar och till låga löner, säger läkaren Ercan Duman vid Istanbuls råd för arbetarskydd.
Enligt Ercan Duman är den vanligaste dödsorsaken bland landets byggnadsarbetare fall från höga höjder, medan den vanligaste yrkesrelaterade skadan är att arbetarna träffas av olika föremål.
Den Istanbulbaserade organisationen ”Arbetarfamiljer med krav på rättvisa” menar att många fallolyckor inträffar på grund av att många säkerhetsanordningar aldrig installeras. Dessutom sker de då arbetarna tvingas lossa på säkerhetslinor när de rör sig runt byggnaderna.
Samtidigt har den turkiska regeringen understrukit att antalet arbetsplatsolyckor minskat kraftigt i landet. Nyligen meddelade landets arbetsmarknadsminister Faruk Çelik att antalet dödliga arbetsplatsolyckor minskat från 17 per 100 000 arbetare år 2002, till 6 per 100 000 arbetare tio år senare. Det antalet är dock betydligt högre än inom många EU-länder, där siffran är 1,5 per 100 000 arbetare. Dessutom hävdar turkiska aktivister att det verkliga antalet olyckor och dödsfall på landets arbetsplatser troligen är högre än den officiella statistiken visar, eftersom uppemot 40 procent av landets arbetare inte har ordentliga anställningar. Allt fler arbetar dessutom numera för underleverantörer, som enligt kritiker är mindre nogräknade med säkerheten.
– Det är ett av skälen till den minskade säkerheten på arbetsplatserna. Underleverantörerna erbjuder inte den utbildning eller den utrustning arbetarna behöver och vägrar följa säkerhetsföreskrifterna, säger Makbule Sahan, vid den internationella fackliga organisationen ITUC.
Vid byggprojektet Maslak 1 453 i Istanbul arbetar närmare 2 000 arbetare för en lång rad underleverantörer.
En av dessa avled i slutet av maj efter att ha träffats av ett metallföremål. Kollegor till den förolyckade arbetaren berättade i pressen att det bland annat saknades de obligatoriska nät runt bygget som ska finnas på plats för att fånga tappade föremål.
Arbetet på Maslak 1 453 har fortsatt trots att en domstol i april beslutade att det skulle upphöra på grund av miljörelaterade frågor. I december blev byggherren som driver projektet förhörd av myndigheterna med anledning av ett omfattande korruptionsmål inom byggindustrin. Byggherren åtalades dock inte, utan släpptes igen. Han har under den decennielånga byggboomen i Turkiet lyckats bli en av landets rikaste personer.
Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdoğan har vid flera tillfällen utlovat att Turkiet ska bli en av världens tio största ekonomier före år 2023. Men enligt forskaren och aktivisten Demet Ş. Dinler har fokuseringen på snabb ekonomisk tillväxt ett högt pris.
– Turkiets tillväxtmodell som är baserad på byggindustrin har ökat hälso- och säkerhetsriskerna på grund av målsättningen att minska kostnaderna, säger Demet Ş. Dinler, som är verksam vid University of London.
Han påpekar att de turkiska arbetslagarna inte följs eftersom myndigheterna så sällan kontrollerar arbetsköparna. Organisationen Arbetarfamiljer med krav på rättvisa menar att processerna mot arbetsköpare går långsamt, även i fall där ett stort antal människor dödats på sin arbetsplats.
Organisationens medlemmar har i nästan två års tid träffats en gång i månaden för att uppmärksamma de elva byggnadsarbetare som dödades i mars 2012 i samband med en brand i ett tältområde vid ett byggprojekt i Istanbul. Demet Ş. Dinler säger att katastrofen ledde till införandet av ett förbud mot att låta arbetare bo i tält. Men enligt en rapport från Byggnadsarbetarnas förbund var tält fortfarande vanligt förekommande ett år efter olyckan.
Och trots att myndigheterna identifierat flera säkerhetsbrister hos arbetsköparen i samband med katastrofen – däribland brist på nödutgångar och eldsläckare – så har det ännu inte blivit något rättsligt efterspel till de elva byggnadsarbetarnas död.