Det är svårt att tro att något kan växa på Aristeo Camaz Lazos blygsamma jordytor utanför Estelí i norra Nicaragua när man tar en titt på det karga landskapet runt omkring. Regnperioden är fortfarande en bit bort och det är verkligen snustorrt.
Bland glest växande grödor står Aristeo Camaz Lazos och förser sin odling med det såväl för honom som för växterna dyrbara vattnet.
– Jag odlar morötter, rödbetor, persilja, sallad, koriander, pepparmynta och tomater, säger han.
Aristeo Camaz Lazos är en av de lokala småbönder som deltar i ett projekt med ekologiska odlingar. Projektet drivs av den lokala organisationen Luz Verde grundad av Jane Boyd som också driver ett kafé och ett vandrarhem i Estelí.
– Vi startade programmet med de ekologiska trädgårdarna 2009, berättar hon.
– Kaféet öppnade 2007 och då hade jag redan arbetat en hel del på landsbygden och sett behovet av mer ekologisk odling för hållbarhet och hälsomässiga skäl. Bönderna klagade på att det var för dyrt att köpa kemikalier för att bespruta skörden, att det inte fanns nog med utrymme och så vidare.
På andra deltagande gårdar odlas även bönor, rädisor, ärtor, fänkål, potatis, yuca, aubergine, selleri och andra kryddor. Tanken bakom ekologiprojektet är att bönderna säljer sina grönsaker till Luz Verde, som i sin tur säljer dem vidare till det egna kaféet med en vinst som återinvesteras i projektet.
– Familjerna får konsumera så mycket de vill. Vi ifrågasätter inte det. Sedan får de sälja så mycket de vill till oss. Luz Verde köper grönsakerna för ett pris som en marknadsförsäljare skulle betala en bonde, säger Jane Boyd.
Aristeo Camaz Lazos har deltagit i projektet i två år och är hittills väldigt nöjd.
– Det säkerställer att grönsakerna inte har några sjukdomar eller kemikalier i sig, och för egen del så tar vi en del frukt och grönsaker till våra egna middagar. Vi går inte till marknaden längre, och det har hjälpt oss en hel del, säger han där han går runt på sin odlingslott och kontrollerar så att allt står rätt till.
Han vattnar, plockar och rensar bland plantorna medan eftermiddagssolen gassar. Aristeo Camaz Lazos är änkling och en av få män som är direkt i kontakt med Luz Verde. För Jane Boyd var det viktigt att odlingsprojektet primärt skulle gå genom kvinnorna i familjerna.
– Oftast är det männen som är bönder och kvinnorna tar hand om hemmet, men kvinnorna har ingen kontroll på familjeekonomin och inkomsterna, säger hon.
– Tanken var därför att vända upp och ned på det lite och skapa en möjlighet till sidoinkomst som kvinnor kan dra nytta av.
Just att familjerna själva har börjat äta nyttigare är en välkommen bonus i sammanhanget, enligt Jane Boyd.
– Marknadsgrönsaker är relativt dyra i Nicaragua. De kostar nästan lika mycket som kött och folk uppfattar inte riktigt hur näringsrika de är, säger hon.
– Många barn, framförallt på landsbygden, lider av sjukdomar som beror på brist på c-vitamin och andra ämnen. Deras kost består av ris, bönor och majs. Två eller tre barn i de här familjerna har varit sjuka, men nu syns det hur mycket friskare de är.
I ett strikt reglerat land som Nicaragua utgör själva fröna ett stort problem. Det multinationella företaget Monsanto äger i princip hela marknaden och att få tag på icke genmanipulerade fröer som kan ge skörd flera år i följd är inte lätt.
– De flesta grödorna är donerade. Vi försöker att köpa också, men inte från Nicaragua då de tyvärr är genmanipulerade och inte särskilt återproducerande. Vi köper frön som kallas Heritage. De har testats i 50 år och ger större hållbarhet, säger Jane Boyd.
I vanlig ordning är just hållbarhet ett nyckelord i organisationens arbete.
– Vi introducerar särskilda tekniker för att bekämpa klimatförändring och vi erbjuder familjerna workshops i näringslära och matlagning, säger Jane Boyd.
Befolkningen på landsbygden i Nicaragua är generellt väldigt fattig, så för att locka familjer att delta har man gett mikrokrediter. Trots de ekonomiska och miljömässiga fördelarna har det ändå inte varit helt lätt att introducera projektet i området, enligt Jane Boyd.
– Tack vare mikrokrediterna har vi kunnat ha en roterande fond. Alla betalar tillbaka och på det sättet har vi kunnat skaffa dyrare utrustning, men många är väldigt konservativa och vill inte ändra på sina lokala seder. De vet också att projekt kommer och går, så det är viktigt att se till att det här projektet fortsätter.
