Bland gräsrötterna inom socialdemokratin är motståndet starkt mot att privata vård- och skolföretag plockar ut miljonvinster varje år. Men det finns också de inom partiet som gjort sig rejäla hackor på avregleringarna som påbörjades under 1980-talet.
Under förra årets S-kongress blev diskussioner om vinster i välfärden en het potatis. Flera tunga partidistrikt motionerade om vinstförbud men fick se förslaget nedröstat. I stället säger partiet att det hellre ser att det införs så kallade nationella kvalitetslagar för att, som de själva skriver, få ordning och reda i välfärden.
– Jag tror att Socialdemokraterna är stressade av den här frågan, de vet helt enkelt inte hur de ska hantera den, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, som bland annat forskat om Socialdemokraternas ideologiska utveckling.
Trots det starka motståndet som finns bland en stor del av partimedlemmarna ute i landet, och att nästan 60 procent av väljarna inte tycker att vinstutdelning ska tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg, har flera högt uppsatta personer i den innersta kretsen av S länge suttit på dubbla stolar och tjänat stora pengar på de privata välfärdsbolagens framväxt.
Ett exempel är ledarskribenten och tidningen Folkbladets chefredaktör Widar Andersson som även varit riksdagsledamot för S under 1990-talet. Förutom sitt politiska engagemang har han också varit ordförande i branschorganisationen Friskolornas riksförbund och haft avlönade uppdrag som rådgivare i friskolebolaget Academedia och den privata vårdjätten Carema, som numera har bytt namn till Vardaga.
– Det är klart att sådant påverkar. Det blir oerhört svårt för väljarna att veta var socialdemokratin står, säger Jonas Hinnfors, som även påpekar att vårdbolagen också tjänar på att knyta till sig personer ur S-leden.
Flera andra tunga namn inom partiet finns på listan över politiker som lobbat för och tjänat stora pengar på privata skol- och vårdföretag. Bland andra den före detta riksdagsledamoten och Robinsonvinnaren Jan Emanuel Johansson som förra året dömdes för bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll. När han för fyra år sedan sålde delar av sina bolag, som främst sysslade med behandlingsverksamhet för ungdomar, tjänade han omkring en kvarts miljard kronor. Under rättegången där han alltså dömdes försvarades han av Socialdemokraternas förre justitieminister Tomas Bodström. Även han har suttit i styrelsen för en privat friskolekoncern, Pysslingen, där han haft aktier för omkring 2,4 miljoner kronor, enligt tidningen Expressen.
Enligt Daniel Suhonen vid det LO-anknutna idéinstitutet Katalys är Socialdemokraternas kopplingar till de privata vårdbolagen ett sänke för partiet. Han säger att det också påverkar partiets inställning i frågan.
– Det intressanta är ju vilka roller som sossarna får i de här företagen. Oftast är det personer med kopplingar till de borgerliga partierna som äger bolagen, medan socialdemokraternas roller är inom kommunikation och rådgivning. De här personerna jobbar helt enkelt i egenskap av politiker men blir ett slags dubbelagenter åt vårdföretagen eftersom de känner rätt människor inom socialdemokratin, säger Daniel Suhonen.
En annan socialdemokrat som kritiserats för att sitta på dubbla stolar är Mona Sahlins tidigare stabschef Stefan Stern. Han har även varit högt uppsatt tjänsteman under de tidigare statsministrarna Ingvar Carlsson och Göran Persson. Efter att han lämnade politiken blev han vice vd för äldreomsorgsföretaget Silver Life, som ägs av moderaten Peje Emilssons företag Magnora-koncernen där han nu också fungerar som rådgivare. Stefan Stern gjorde sig tidigt känd som en ivrig socialdemokratisk förespråkare för privatiseringar inom välfärden.
