Nyligen avled ett nyfött spädbarn efter att ha genomgått en mycket komplicerad förlossning vid Danderyds sjukhus. Anledningen uppges vara ett initialt misstag från en barnmorska som gav fel medicinering i samband med det utdragna förlossningsarbetet. Fastän misstaget upptäcktes direkt, och rätt medicinering därefter gavs, ledde den efterföljande och mycket besvärliga förlossningen till att det nyfödda barnet inte andades. Efter 17 dygn på Karolinska universitetssjukhuset avled barnet.
Den allvarliga händelsen ledde till att Danderyds sjukhus gjorde en Lex Maria-anmälan. Sjukhuset utreder just nu hur händelsen kunde inträffa samt hur liknande händelser ska kunna förhindras i framtiden. Enligt uppgifter från sjukhuset till SVT ska dock misstaget ”inte vara en konsekvens av stressig arbetsmiljö eller barnmorskebrist”.
Anmälan är dock inte den enda från Danderyds sjukhus denna sommar. Arbetaren har granskat Danderyds sjukhus rapporterade Lex Maria-anmälningar och funnit att det hittills i sommar – på bara en och en halv månad – upprättats hela åtta anmälningar från sjukhuset, dubbelt så många som under perioden januari-maj, då totalt fyra anmälningar gjordes. Under 2013 gjorde sjukhuset en anmälan under hösten och fem under våren, mot hela åtta anmälningar under sommarperioden juni-juli. Mönstret med betydligt fler Lex Maria-anmälningar vid sjukhuset under semestertider är även synligt vid jämförelse mellan anmälningarna från juni till december 2012.
Johan Larsson, vice ordförande för Vårdförbundet, kände inte till uppgifterna om Danderyds sjukhus anmälningstoppar rörande brister i vården under sommarmånaderna.
– Vi vet att det ofta är ett ansträngt personalläge på landets sjukhus under sommarmånaderna och forskning har visat på att det har betydelse och kan medföra brister i vården. Det är därför viktigt att sjukhusen noga analyserar sambanden mellan perioder av ökade brister i vården och bemannings- och arbetsmiljöfrågor, säger han.
Johan Larsson är även kritisk till att enskilda vårdarbetare slentrianmässigt pekas ut när brister i vården uppstår, istället för att sjukhusen ser systemfelen i verksamheten och åtgärdar dem.
– Att utan närmare analyser bara lägga ansvaret på individuella misstag är allvarligt och ansvarslöst. Alla kan ha en dålig dag – även vårdarbetare. Verksamheten måste likväl organiseras för att minimera riskerna och det är sjukhusens ansvar, säger han.
Danderyds sjukhus kommenterar uppgifterna om ökade Lex Maria-anmälningar under sommarmånaderna med att sjukhuset alltid drar ned antalet vårdplatser under semestertid och att de haft ”flera vakanta sjukskötersketjänster” inför sommaren, men att sjukhuset klarat sommaren riktigt bra hittills.
”Vad en viss ökning av anmälan under sommarmånaderna beror på behöver analyseras ytterligare. Vi ser inte att det varit någon förhöjd patientsäkerhetsrisk denna sommar”, skriver Karin Malmkvist, tillförordnad vd och chefsläkare, i ett skriftligt uttalande till Arbetaren med anledning av uppgifterna.
Birgitta Mörlin, verksamhetschef vid kvinnokliniken vid Danderyds sjukhus, säger till Arbetaren att det alltid finns dygnet runt-specialister på plats vid förlossningar. Hon kan dock inte svara på varför den födande kvinnan i just det aktuella fallet inte fick tillgång till akut kejsarsnitt, trots den mycket komplicerade förlossningen.
Är valet av kejsarsnitt inom vården i slutändan en kostnadsfråga för sjukhusen?
– Nej, det skulle jag inte säga. Det är en förklaringsfaktor till ökade kostnader i vården, men inte ett kriterium vid val av förlossningsmetod, säger Åsa Himmelsköld, sektionschef för sjukvårdsområdet vid Sveriges kommuner och landstings, SKL, till Arbetaren.
Enligt Socialstyrelsens och SKL:s beräkningar i fjolårets rapport Öppna jämförelser 2013 –jämförelser mellan landsting, kostar ett kejsarsnitt i genomsnitt 48 300 kronor, medan vaginal förlossning kostar ungefär hälften, cirka 23 000 kronor. De redan resurskrävande kostnaderna för kejsarsnitt kan enligt rapporten dessutom påverkas ytterligare, bland annat av bemanningen på sjukhusen.