Under juli månad har arbetsköparorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, kommit ut med vägledande riktlinjer när det gäller politikerbesök på arbetsplatser. Där tas anställdas möjligheter att manifestera politiskt inom bland annat hälso- och sjukvårdens område upp.
Bakgrunden till riktlinjerna är de uppmärksammade studiebesöken av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, som Arbetaren rapporterat om under våren, där offentliganställda på olika håll i landet protesterade mot besöken.
– Det blir upp till respektive arbetsgivare själva att göra sin bedömning allt eftersom missnöjessituationer uppkommer och där ta ställning till personalens åsikter, säger Göran Söderlöf, senior jurist på SKL.
De nya riktlinjerna, framtagna av SKL:s juridiska expertis, slår fast att ett sjukhus, en vårdcentral eller ett äldreboende generellt inte är att betrakta som en offentlig plats enligt lag, och att allmänhetens rätt att vistas i lokalerna efter eget gottfinnande därför är begränsad, med undantag för entréer, kafeterior, väntrum och korridorer. SKL anser även att objektivitetsprincipen ska gälla vid studiebesök och organisationen skriver att ”det är tveksamt om missnöje hos personalen mot ett partis åsikter, utgör ett godtagbart objektivt skäl för att neka tillträde”.
Däremot är det enligt SKL ”inte godtagbart för en offentlig arbetsgivare att generellt förbjuda de anställda att under arbetstid samtala med journalister”.
– Vi ville passa på att förtydliga sådant som faktiskt är tillåtet och som är en del av yttrandefriheten, exempelvis att som anställd kunna prata med journalister under arbetstid, så länge det inte påverkar arbetsinsatsen, säger Göran Söderlöf.
En fråga som SKL tar upp i dokumentet är frågan om politiska symboler i form av knappar eller pins på arbetskläderna. Enligt SKL är det den enskilda arbetsköparen som beslutar, men organisationen skriver ändå att det kan vara klokt med en begränsande attityd i fråga om ”knappar och annat” som visar på politisk hemvist ”om sådana kan uppfattas som obehagliga” av kollegor eller patienter.
– Det här med pins kom upp redan under 1930- och 40-talet när myndigheterna ville förbjuda att anställda hade fascistiska pins på sig på de offentliga arbetena. Så det finns sedan tidigare en principiell begränsning av den typen av politiska budskap, säger Göran Söderlöf.
Är ett humanistiskt budskap om allas lika värde ett sådant som kan anses väcka obehag och förbjudas på en arbetsplats?
– SKL är ingen domstol som ska bedöma knapparnas budskap. Detta är bara en stödjande vägledning och det blir upp till de enskilda kommunerna och landstingen att göra bedömningarna.
Vårdförbundet, som under maj månad avslutade sin kongress med att i ett uttalande fastslå att ”alla människor ska värderas lika och ha samma rättigheter till god vård och jämlik hälsa”, delar synsättet att vårdtagare inte ska behöva känna obehag på grund av att vårdarbetare genom knappar och pins ger uttryck för partipolitisk hemvist. Förbundet anser dock inte att alla budskap är av partipolitisk karaktär.
– Vi kan inte se att det uppfattas som stötande med budskap där man tror på alla människors lika värde. Det är helt naturligt att exempelvis barnmorskor, läkare, sjuksköterskor och undersköterskor protesterar när ett parti som inte tror på alla människors lika värde vill besöka deras arbetsplats, säger Ann Johansson, vice ordförande för Vårdförbundet.
