I takt med de militära framgångarna har Islamiska staten, IS, som i dagsläget beräknas bestå av mellan 7 000 och 20 000 man, lockat till sig fanatiska jihadister från hela världen. Till följd av sommarens många militära nederlag för den irakiska armén har det blivit uppenbart att den irakiska staten saknar förmåga att garantera säkerheten inom landets territorium. IS-styrkor har på bara ett par månader lagt under sig stora arealer i norra och mellersta Irak och tagit kontroll över en mängd irakiska städer och dessas rikedomar. IS har dessutom stärkt sin militära slagkraft avsevärt tack vare den avancerade militära utrustningen av amerikanskt ursprung som den flyende irakiska armén lämnat efter sig.
Bland dem som fått betala ett högt pris för den irakiska statens gradvisa sammanbrott och det efterföljande maktvakuumet i stora landområden finns många religiösa och etniska minoriteter som exempelvis kristna kaldéer, assyrier och den religiösa gruppen yazidier. Många av dessa har haft sina hem på Nineveslätten i landets norra del i över 1 000 år. Sedan IS tog över området i början av augusti befinner sig hundratusentals människor från dessa olika religiösa minoriteter på flykt undan jihadisternas ökänt brutala styrkor.
Ett av dessa folk, yazidierna, betraktas av IS som djävulsdyrkare och hotas därför med döden. Hotet om folkmord har fått yazidierna att i hundratusentals fly upp i Sinjarbergen i nordöstra Irak, där de nu i värmen hotas av svält, uttorkning och död. Frilansjournalisten Joakim Medin befinner sig i norra Syriens kurdiska områden, dit tiotusentals yazidier nu lyckats fly undan IS-trupper.
– Det har kommit in karavaner med tiotusentals flyende yazidier, de flesta sönderbrända av solen, törstiga och kraftigt undernärda. De har sett helt förstörda ut, säger han till Arbetaren.
Enligt Joakim Medin har flykten från Sinjarbergen möjliggjorts tack vare ett sällan skådat samarbete mellan kurdiska självförsvarsgrupper från Syrien och den av EU och USA terrorstämplade kurdiska PKK-gerillan, som alltså tycks spela en viktig roll i den humanitära evakueringen av yazidierna.
– ”Vi lever tack vare Gud och PKK”, det är vad de flesta flyktingarna säger till oss. De är alla djupt tacksamma över de samarbetande kurdiska styrkornas heroiska insatser mot IS, där de på egen hand lyckades öppna en humanitär korridor, säger han.
Vid sidan av kurdiska PKK så handlar det enligt Joakim Medin om den tvärkulturella kurdisk-syriska självförsvarsstyrkan Folkets försvarsenheter, YPG, som Arbetaren skrev om i januari. Styrkan, som är socialistiskt sekulär, består förutom av kurder även av kristna och arabiska frivilliga och har under en längre tid attackerats av IS. Den inrymmer även en framstående kvinnlig enhet, Kvinnliga försvarsenheten, YPJ.
– YPJ har hela tiden modigt deltagit i försvaret av de kurdiska områdena och de har skaffat sig ett gott rykte och visat sig vara minst lika dugliga i kriget mot jihadisterna som männen. Vi såg själva hur krigare från YPJ eskorterade yazidierna ut ur bergen, säger Joakim Medin.
Trots det är det oklart hur många yazidier som sitter fast i bergens södra del, vilken är oåtkomlig för de kurdiska styrkorna. Enligt Joakim Medin är det svårt att veta hur många som är kvar i bergen och i städerna.
– Det talas bland flyktingarna om att många kvinnor tagits som krigsbyten av IS-krigare.
Sedan början av augusti har även de kurdiskkontrollerade områdena i norra Irak utsatts för Islamska statens militära offensiv. I slutet av förra veckan beslutade de amerikanska oljebolagen Chevron och Exxon att evakuera sin personal från de kurdiska oljefälten. Strax därpå, efter en ökad inhemsk och internationell press till följd av inte minst yazidiernas humanitära katastrof i Sinjarbergen, beslutade sig USA för att ingripa militärt för att hejda Islamiska statens framfart. Barack Obama har därmed blivit den fjärde amerikanske presidenten i rad att fälla bomber över Irak.
Vid sidan av det humanitära behovet att skydda yazidierna från folkmord har USA uttryckligen hänvisat till den hotbild som kan komma att uppstå mot de cirka 300 amerikanska militära rådgivare som är stationerade på plats i kurdiska Arbil och i Bagdad, om städerna skulle hamna under IS-kontroll. Därmed försäkrar sig amerikanerna om att framöver och vid behov ensidigt kunna intervenera ytterligare i konflikten utan en humanitär grund och utan att direkt bistå den irakiska regeringen.
Som en följd av den tydliga markeringen mot den shiamuslimskt dominerade regeringen i Bagdad har USA i dagsläget inga planer på att utvidga sina relativt begränsade bombangrepp på Islamiska statens militära positioner i norra Irak.
– Det finns inga amerikanska militära lösningar på problemen i Irak, sade Vita husets talesperson Josh Earnest vid en presskonferens inför bombningarna.
Att USA:s bombningar skulle ha hjälpt till i den humanitära evakueringen av yazidierna är inget som någon av de flyende har sett något av, enligt Joakim Medin. De flesta vet inte ens om att USA åter är inblandat i Irak.
– Inga vi talat med är av åsikten att USA:s bomber hjälpt dem, de känner inte ens till att amerikanerna börjat bomba. Mat och vatten har kastats ned från flygplan, men det mesta har krossats mot oåtkomliga bergsväggar, säger han.
