I måndags hölls en ljusmanifestation i Malmö mot polisvåld. Davidshallstorg vid polishuset fylldes av barnfamiljer, ungdomar och äldre. Flera personer vittnade om det grova polisvåld de utsatts för i samband med att nazistiska Svenskarnas Parti, SvP, demonstrerade i Limhamn i lördags.
I webbtidningen Al-Tid beskriver frivilligsjukvårdaren Karin, som egentligen heter något annat, det som utspelade sig i Limhamn som ”rena krigsscener”.
– Om någon hade blivit trampad i magen av en häst hade den personen kunnat få inre blödningar som vi inte hade kunnat bedöma och behandla på plats, då hade den personen också kunnat dö, säger hon.
Mani Asghari är läkare och en av dem som deltog i den antirasistiska demonstrationen på lördagen. Han uppskattar att det var uppemot 2 000 personer som kommit till Limhamn för att protestera mot nazisterna.
– Den plats på torget vi anvisades var avspärrad med kravallstaket och containrar. Det var många som menade på att det inte kunde vara bra förutsättningar för ett bra polisarbete att spärra in så många människor på så liten yta, säger han.
Såväl demonstranter som journalister har bekräftat de uppgifter som framkommit på flera filmsekvenser, att polisen oprovocerat utförde så kallade kavallerichocker.
– Första gången de, helt utan förvarning, började rida mot folkmassan befann jag mig på vägen. Då hann jag och alla andra undan, men sedan började de rida med regelbundna intervaller. De red över människor och slog med batonger, säger Mani Asghari.
– Jag tog först hand om en person som blödde från skalpen, men sedan kom några bärande på en kille som var medvetslös och jag övergick till att ta hand om honom.
Hur många skadade uppskattar du att det handlar om?
– Det är svårt att säga, men jag såg åtminstone 10–15 svårt skadade. Det var människor som var påridna eller slagna i huvudet med batonger. När polisen använder hästar och samtidigt slår med batonger är det liksom bara i huvudhöjd slagen kan träffa.
Mani Asghari ser ingen tydlig kategori demonstranter som drabbades av polisens våld.
– De blev attackerade urskillningslöst, enbart att man befann sig på en viss plats räckte tydligen för att bli slagen.
Den politiska ledningen i Malmö var snabb med att kommentera det som skett utifrån polisens uppgifter. I ett pressmeddelande som kom på lördagskvällen säger Andreas Schönström, socialdemokratiskt kommunalråd med ansvar för trygghetsfrågor, att maskerade demonstranter genom sina ”härjningar” skrämt bort majoriteten Malmöbor från att demonstrera. Däremot nämns ingenting om polisens insats.
Vilka är det som åsyftas när ni skriver att ett fåtals antidemokratiska metoder gör ”oskyldiga Malmöbor till offer”?
– Det är de autonoma grupperna som dyker upp maskerade och med tillhyggen. De bär sig åt på ett sätt som inte är okej, de är extremt provocerande. De följde inte polisens uppmaningar och klättrade över kravallstaket, säger Andreas Schönström.
Polisens sätt att bete sig, är det acceptabelt?
– Det återstår att se. Vi har flera partimedlemmar som deltog och deras versioner ser mycket olika ut. En del menar att det var lätt att förutse polisens reaktion när det var människor som skrek och kastade saker. Sedan är det andra som menar att insatsen inte alls stod i proportion till vad som skedde. Min ambition är att gå till botten med det.
Om det kommer fram att polisen använt övervåld, kommer ni då att kräva att det vidtas åtgärder mot dem?
– Vi som kommun har inte så stor möjlighet att påverka eftersom det är statens ansvar, en polisnämnd har egentligen inte så mycket att säga till om. Men vi får se om vi det finns anledning att uppvakta regeringen i den här frågan.
Mani Asghari är inte förvånad över politikernas retorik och försök att skuldbelägga demonstranterna.
– Det är valår och de vill plocka politiska poänger. Men folk kommer att fortsätta bekämpa fascister och nazister oavsett vad de säger. Och det var inte bara några svartklädda tokar utan alla möjliga människor, prästerna var där och sjöng psalmer sida vid sida med indignerade ungdomar och det är väldigt fint.
Något som upprör honom är att polisen spärrade av akuten på Malmö sjukhus.
– Det är vedervärdigt. Jag vet inte om de gjorde det improviserat eller i ett särkilt syfte, men det är under all kritik. Det innebar att människor som behövde söka vård, vilket är en mänsklig rättighet, inte vågade göra det. Det drabbade flera patientgrupper, som till exempel papperslösa och andra som är rädda för polisnärvaro.
Hanna Höie, aktivist och Malmöbo, var en av dem som snabbt var på plats vid akuten när hon fick reda på att ingången samt in- och utfarter var avspärrade.
– Alla fick ange skäl innan de släpptes in. Det var personer med skallskador som kom i taxi och andra som precis blivit överridna av hästar och slagna i huvudet som var jätteskärrade och som tvingades stå och prata med polisen, säger hon.
– Jag pratade med en kille som hade ett sår som behövde sys som inte vågade gå in.
Stämningen bland Malmöborna beskriver Hanna Höie som en blandning av trötthet, rädsla och ilska. Hon menar att det är viktigt att komma ihåg förhistorien till det som hänt: att knivbeväpnade nazister i mars i år attackerade antirasister och nästan mördade en av dem och att polisen misslyckas så fatalt med att utredda dessa mordförsök. Det tror hon lett till att så många människor i lördags var beredda att gå ut och med sina egna kroppar säga ifrån mot nazismen.
– Det var en chockartad nivå på polisinsatsen som vi inte sett i Sverige på väldigt länge. Det var ingen annan än polisen som skapade offer. Ser man till helhetsbilden så är det extremt oroväckande. Man dödar en hel generations förtroende för polisen och det är farligt för samhället.
Hon menar att även hållningen från stadens ledning bidrar till att unga människor tappar tron på det parlamentariska systemet.
– Jag tror att Socialdemokraterna kommer få ångra sitt uttalande ungefär lika mycket som när de delade ut rosor till polisen efter Göteborgshändelserna 2001. Man tappar en hel politiskt aktiv ungdomsgenerations förtroende, unga människor som gått till en demonstration och utan att göra någonting får batonger i huvudet. Man kanske ska andas två sekunder innan man skickar ut ett pressmeddelande med påståenden utan att ha kollat källorna.