Efter att regeringen skärpte reglerna i sjukförsäkringen har ett stort antal utförsäkrade personer sökt sig till socialtjänsten för försörjningsstöd. Detta leder till att flera personer med särskilda behov trängs ut, enligt socialsekreterare och experter Arbetaren pratat med.
Sedan regeringen införde en bortre gräns i sjukförsäkringen 2008 har över 86 000 personer blivit utförsäkrade enbart på grund av att de passerat den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Räknar man med övriga utförsäkringar blir siffran ännu högre. I samband med detta har socialtjänsterna runt om i landet märkt av en stor ökning av klienter som till skillnad från tidigare inte har några andra sociala problem än sjukdom och arbetslöshet.
– Socialtjänstens uppgift är att hjälpa människor med personliga, sociala problem. Men i och med att socialförsäkringssystemet urholkas har arbetet stegvis förändrats till att ta hand om strukturella problem som arbetslöshet och utförsäkringar. Och dessa problem har socialtjänsten ingen möjlighet att lösa, säger Nadja Gürsoy, socialsekreterare i Stockholms stad, som för fram till ett år sedan arbetade med försörjningsstöd.
Anledningen till förändringarna i trygghetsförsäkringarna är enligt Kjell Rautio, utredare på LO, att regeringen vill genomföra ett systemskifte där ersättningsnivåerna i trygghetsförsäkringarna ständigt minskar. Det för att skapa incitament för de sjukskrivna och de arbetslösa att skaffa arbete. Problemet menar han är att effekten oftast blir den motsatta när människor som borde ägna sig åt rehabilitering i stället tvingas ägna sig åt att få ekonomin att gå ihop.
– Av gruppen som utförsäkrats efter att ha passerat den bortre gränsen i sjukförsäkringen har hälften kommit tillbaka till sjukförsäkringen efter ett år, varav många då fått en ny diagnos. De har alltså blivit sjukare under den här tiden och ofta handlar det om psykisk ohälsa, säger han.
En effekt av att personer som utförsäkrats från socialförsäkringar söker försörjningsstöd är att människor med speciella behov riskerar att bli utan den individuella hjälp som de behöver. Nadja Gürsoy valde att sluta arbeta med försörjningsstöd eftersom arbetet mer handlade om att kontrollera personer än att långsiktigt hjälpa dem att komma vidare.
I och med att så mycket tid går åt till att kontrollera personer som utförsäkrats menar hon att människor som är i behov av ett mer individanpassat stöd på grund av exempelvis psykisk ohälsa inte får det stöd de behöver.
– Bara att behöva vända sig till socialtjänsten är för många en kris. Tidigare arbetade vi mycket med handläggningsstöd för att hjälpa människor att komma vidare, vilket nu har ersatts med kontroller. I dag ställs mycket högre krav på den som söker försörjningsstöd och människor med social och psykisk problematik klarar inte alltid av att uppfylla alla krav. Då väljer de att inte söka stöd alls istället, säger hon.
Kjell Broström arbetar i NSPH:s socialförsäkringsgrupp, ett nätverk av organisationer som arbetar med psykisk ohälsa ur ett anhörig- och brukarperspektiv. Han bekräftar bilden av att människor med psykisk ohälsa ofta faller bort från socialtjänsten, på grund av tuffare krav och ökat söktryck från grupper som tidigare inte behövt försörjningsstöd.
– Att ordna fram läkarintyg, kontoutdrag, översikt över inkomster och utgifter, och en handlingsplan från Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan, kan vara tufft nog för en person med stark psykisk hälsa. För en person som har ADHD, ångest eller psykoser är det jättesvårt om man inte har bra stöd från anhöriga, säger han.
Enligt Kjell Rautio befinner sig ungefär 16 000 personer av de som utförsäkrats på grund av regeringens förändringar i sjukförsäkringen sig i ett tillstånd där varken Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan vet var de är. Lägger man till de personer som aldrig kommit in i systemet, samt de som försvunnit ur systemet av andra skäl, blir siffran ännu större.
– I princip känner ingen till hur de försörjer sig men man kan på goda grunder misstänka att många av dem är beroende av sina anhöriga, säger Kjell Rautio.
Kjell Broström menar att det inom hela samhället har skett en attitydförändring där arbetslösa och sjuka anses fuska och egentligen har det ganska bra. Därför måste de utsättas för ekonomiskt tryck så att de får incitament att ta sig ur sin situation. Detta gäller inte bara socialförsäkringarna utan har också spillt över på socialtjänsten.
– Det har egentligen inte skett några större lagändringar som rör socialtjänsten. Däremot är de fina målsättningarna i socialtjänstlagen inte längre så mycket värda. I stället fokuserar kommunerna på att få ekonomin att gå ihop, vilket påverkar direktiven till socialtjänsten, säger han.
Kjell Broström är dock noga med att påpeka att attitydförändringarna påbörjades redan under Socialdemokraternas styre från 1990-talet och framåt, men att de förstärkts under alliansregeringen.
Eftersom socialtjänsten sköts av kommunen kan möjligheten till individuellt stöd variera från kommun till kommun. Både Kjell Broström och Nadja Gürsoy säger dock att deras bild är att det är sig ganska likt över hela landet.
– Jag kan inte hitta några positiva exempel, säger Kjell Broström.
