Till följd av attentatet har myndigheterna den senaste veckan i snabb takt aviserat skärpning av terrorlagstiftningen och tillfört ökade resurser och befogenheter till landets olika säkerhetsorgan.
Redan dagen efter dådet upprättade landets uniformerade polis Carabineros en ny och under dem underställd säkerhetsorganisation, Dirección Nacional de Inteligencia, ett namn som leder tankarna till Pinochets hemliga och för sin brutalitet ökända säkerhetspolis DINA på 1970-talet.
Enligt polisens högsta chef, general Gustavo González Jure, väntar nu omfattande samarbete med andra länder, inte minst europeiska.
– Vi kommer att skicka den nya enhetens personal till vidareutbildning i USA, Storbritannien och Spanien för kompetensutveckling inom brottsanalys och terrorismbekämpning, sade han till tidningen La Tercera under den gångna helgen.
Bland övriga förslag som Bachelet-regeringen bereder finns bland annat återinförandet av hemliga operativa säkerhetsagenter i den centrala underrättelsetjänsten ANI, något som skapat oro i ett land som under 17 års militärdiktatur levde med omvittnat repressiva statliga säkerhetsapparat.
Människorättsjuristen Luis Cortéz Olivares är en av kritikerna till det pågående och snabba svällandet av de chilenska säkerhetsorganen. En utveckling som han menar är kopplad till en systembevarande politisk agenda.
– Det vi ser är ett ingripande i statens säkerhetsorgan från vissa politiska sektorer. Det är ett ingripande som genom skapandet och förstärkandet av en rädslans kultur, syftar till att säkerställa den rådande samhällsordningen i det här landet, säger han till Arbetaren.
Chile har sedan ett årtionde stått inför en växande social oro som bland annat lett till omfattande massmobilisering mot privatiseringen av utbildningssektorn och ökade krav på social rättvisa. Många chilenare, inte minst landets unga, uppfattar att det nu är dags för verkliga demokratiska reformer.
De massiva studentprotesterna mot det extremt nyliberala samhället som diktatorn Pinochet lämnade efter sig har, trots mångåriga försök till söndring genom partipolitisk infiltration och trots en ny regering, inte försvunnit.
Det ändrade opinionsläget tvingade i våras fram en viss vänstervridning i regeringen, som bland annat lovade att se över studentrörelsens krav.
– Vi levde länge i tystnad och rädsla efter diktaturen. Men sedan flera år tillbaka törs folket, inte minst de unga, återigen ställa rättmätiga krav på makthavarna, krav som rör social rättvisa och mänskliga rättigheter, säger Luis Cortéz Olivares.
– Systemet vi ärvde från diktaturen utmanas nu från grunden och då tar man till olika beprövade metoder för social kontroll, däribland agenter och rädsla. Tyvärr, givet vår tragiska historia, så är det effektivt.