13 procent. Det var med en enorm klump
i magen som jag vaknade upp till ett Sverige där Sverigedemokraterna har 13 procent av väljarnas stöd. Någon form av tröst finns så klart i de övriga partiernas fortsatta tydlighet och vilja att samarbeta för att undvika att Sverigedemokraterna får inflytande i riksdagen. Men om vi minns vad SD är ett symptom på – rasismen – så kan de övriga partiernas avståndstaganden aldrig ses som en garanti för ett bättre samhälle. För oavsett hur viktigt det är med en regering som tar avstånd från Sverigedemokraterna är det desto viktigare med en regering som tar ansvar för rasismen som finns i vårt land.
Kampen mot rasism kan aldrig börja eller sluta med Sverigedemokraterna. Även om valresultatet väcker frustration och ilska så bör vi inte låta den känslan omvandlas till ett engagemang som enbart syftar till att minska SD:s makt. Det är de inte värda.
Vi kan så mycket mer och har chans att göra något mycket större. Låt oss nu inte ägna vår energi åt att diskutera huruvida det är demonstrationer mot SD, blockpolitiken eller ”den misslyckade integrationen” som banat väg för Sverigedemokraternas framgångar. Låt oss i stället göra allt vi vår makt för att kräva en antirasistisk politik från de övriga partierna. Att 49 av riksdagsplatserna upptas av rasister är fruktansvärt. Men eftersmaken av SD:s framgångar vore inte lika bitter om vi kunde garantera att de övriga 300 riksdagsplatserna fylldes av aktiva antirasister.
Låt oss kämpa för ett bättre Sverige. Låt inte Sverigedemokraterna styra våra debatter, diskussioner eller tankar. Låt inte deras problemformuleringar få lägga grunden för våra visioner och låt oss inte fastna i räkneexempel om människors kostnad. Vi kan så mycket bättre. Om vi på allvar vill arbeta mot rasismen i Sverige är det ett långsiktigt arbete som måste få ta tid. Det arbetet handlar inte om att övertyga en sverigedemokrat utan om att i grunden förändra
de föreställningar och idéer som det här samhället vilar på.
Kämpa för en migrationspolitik som är rättssäker för flyktingar, ger möjligheter för människor att flytta till Sverige eller ännu hellre; inte tar sig rätten att bestämma vilka som har rätt till Sverige. Kämpa för en skola som lär ut demokratiska värderingar och inte sprider enbart en kolonial världsbild. En skola som ger lärarna verktyg att diskutera rasism med eleverna och som kan bygga ett normkritiskt tankesätt som med tiden kan ersätta den strukturella rasism som mörkar våra sinnen. Låt oss kämpa för höjda krav mot diskriminering på arbetsmarknaden där aktiva insatser visar vägen och ett starkare stöd till den utsatte säkerställer att vi får fällande domar. Låt oss kämpa för ett antirasistiskt samhälle där alla människor har lika rättigheter och möjligheter och där alla kan uppnå sin fulla potential. Den kampen kan SD aldrig ta ifrån oss.
När debatten om SD nu blommar på ledarsidor och försöker få oss att välja sida
i vems fel rasismens politiska framgångar är. Låt oss då bara fokusera ännu mer i vårt antirasistiska arbete. Vårt arbete pågår hela tiden och måste fortgå oavsett valresultatet nu, om fyra år eller om åtta år. Kampen är större än så och vi fortsätter.
Det är fyra år kvar till nästa val men vi kan varenda dag göra valet att engagera oss för ett antirasistiskt samhälle.