Nyheten under måndagsmorgonen var knappast oväntad. Blivande statsminister Stefan Löfven beskrev förhandlingarna i skolfrågan, som gjorts tillsammans med Miljöpartiet, som enkla.
Men om förslagen kommer att röstas igenom är än så länge oklart. Enligt Sveriges Radio är nämligen både allianspartierna och Sverigedemokraterna kritiska och kan fälla förlaget vid omröstningen i riksdagen.
Förslaget om obligatorisk gymnasieutbildning får också hård kritik från bland annat avgående utbildningsminister Jan Björklund.
– Obligatoriskt gymnasium kommer att kraftigt öka utslagningen av ungdomar i den svenska skolan. I synnerhet med deras reform att alla ungdomar ska få läsa in högskolebehörighet. Det vore en olycklig väg att gå. Många ungdomar skulle få en krossad självbild, säger han till nyhetsbyrån TT.
Överenskommelsen mellan S och MP innefattar bland annat att alla ungdomar som ännu inte fyllt 18 år ska gå någon form av gymnasieutbildning.
De yrkesförberedande program som i dag finns ska dessutom stärkas genom att också bli högskoleförberedande, något som kritiseras av alliansen som menar att alla gymnasieungdomar varken kan eller vill bli akademiker.
När förslaget är tänkt att börja gälla är än så länge oklart. MP:s språkrör och en av de utpekade kandidaterna till utbildningsministerposten i den kommande regeringen, Gustav Fridolin, säger i ett uttalande att ambitionen är att genomföra reformen någon gång inom den kommande mandatperioden.
Av de två lärarfacken är det Lärarförbundet som är mest positiva till den nya överenskommelsen.
– Jag tycker att det här är en viktig signal. Det finns ett direkt samband mellan personer som enbart gått ut grundskolan och livslång arbetslöshet, säger Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet, till Arbetaren.
Men hon menar också att det krävs betydligt mer än obligatorisk gymnasieutbildning.
– Det löser naturligtvis inte alla problem utan måste självklart kombineras med ett ökat stöd till verksamheten inom grundskolan. Det handlar om ett gediget och långsiktigt arbete.
Ulf Blossing, skolforskare och docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, håller med.
– Som det ser ut i dag finns det inget alternativ. Men det ställer också hårda krav. Ska vi ha ungdomarna i obligatoriska system ytterligare några år så gäller det att man tänker till. Hur gör vi för att möta alla elevers behov och vad ska då grundskolan inrikta sig på.
Ulf Blossing pekar också på de många neddragningar som landets skolor drabbades av i samband med den ekonomiska krisen under 1990-talet. Han menar att det därför behövs satsas betydligt mer pengar på skolan i dag för att fler elever ska lyckas.
