Protesterna på Hongkongs gator växer. Demonstranterna kräver full demokrati och att Hongkongs ledare Leung Chun-ying avgår.
I måndags drog sig kravallpolisen, som under den gångna helgen använt pepparsprej och tårgas mot de protesterande, åtminstone tillfälligt tillbaka.
Men sedan dess har antalet demonstranter ökat och kvällen innan den symboliskt mycket laddade nationaldagen i onsdags samlades över 100 000 människor på gatorna för att protestera.
Ingen tycks ännu veta hur kommunistpartiets ledare i Peking resonerar och hur de kommer att agera för att få ett stopp på demonstrationerna.
Klart är att regimen gör allt för att mörka vad som händer genom kraftig censurering av nyhetsflödet. Bland annat har ord som paraply censurerats från delar av de sociala medier som finns i landet. Detta eftersom proteströrelsen i Hongkong går under namnet Paraplyrevolutionen, då demonstranter skyddat sig mot polisens tårgasattacker med just paraplyer.
Samtidigt kommer rapporter från Amnesty International att polisen gripit ett 20-tal personer runt om i Kina som lagt upp information om protesterna i Hongkong på nätet. Ytterligare ett 60-tal personer ska ha kallats in till förhör.
– Tillslagen mot aktivister i Kina visar tydligt varför så många människor i Hongkong fruktar att Pekings kontroll ska växa över stadens angelägenheter, säger Amnestys Kinaexpert William Nee i ett pressmeddelande.
Malin Oud har arbetat med mänskliga rättigheter i Kina i mer än 15 år, bland annat som chef för Raoul Wallenberginstitutets Kinakontor. Hon är bekymrad över läget.
– Alla drar sig till minnes det brutala krossandet av demokratirörelsen 1989, då tusentals människor dog på gatorna runt Himmelska fridens torg. Det är bara att hoppas att militär inte kallas in, säger hon.
– Å andra sidan är omvärldens blickar riktade på det som händer i Hongkong just nu och det skulle väcka en väldig avsky om protesterna slogs ned av militären.
Det var redan i slutet av juni som människor började samlas på Hongkongs gator för att markera rätten att själva få välja sin högsta ledare vid valet 2017.
Demokratirörelsen Occupy Central höll en inofficiell omröstning där 800 000 namn samlades in för kravet på att inte bara få välja, utan även nominera de tänkbara kandidaterna.
För drygt en månad sedan, den 31 augusti, klargjorde dock regimen i Peking att en öppen nominering är utesluten. I stället ska kandidaterna på förhand utses av en särskild nomineringskommitté, något som innebär att ledarna för kommunistpartiet har full rätt att lägga in sitt veto mot tänkbara kandidater.
Efter regeringens besked började fler och fler människor samlas på gatorna i centrala Hongkong. Polisen svarade snart på protesterna med tårgas och ett 40-tal personer uppges ha skadats.
Malin Oud säger att det cirkulerar många rykten om vad som kan bli nästa drag för ledarna i Peking. Hon påpekar att demonstranterna, där studenter är en pådrivande kraft, beter sig sansat och har ett stort stöd bland befolkningen i Hongkong.
– Budskapet är väldigt tydligt, att Peking inte kan komma och styra över Hongkong hur som helst, säger hon.
Samtidigt oroas många över vad protesterna kan komma att utlösa. Leung Chynying, som har stort stöd från Peking, har sagt att Kina aldrig kommer att ge efter för kraven om fria val och har uppmanat demonstranterna att avbryta sina aktioner. Hans redan låga popularitet bland Hongkongborna sjunker kraftigt.
Bedömare menar att om kommunistpartiet plötsligt skulle tillåta fria val i Hongkong finns risken att liknande protester med krav på demokrati och mänskliga rättigheter snabbt sprids över resten av Kina. För regimen är det därför viktigt att inte visa några svaghetstecken genom att ge efter för demonstranternas krav.
Maria Heimer, statsvetare och Kinaexpert vid Uppsala universitet, tror inte att den kinesiska ledningen kommer att tillmötesgå demonstranternas krav.
– Läget är problematiskt. Skulle kraven tillgodoses skulle det kunna leda till ökad politisk instabilitet i landet. Jag tror inte att många beslutsfattare i Hongkong kommer att få sitta kvar efter det här. Peking kommer knappast att se mellan fingrarna på vad som händer, säger hon.
Trots detta fortsätter protesterna och allt fler ansluter sig på gatorna.
– Om jag inte står upp för våra rättigheter i dag så kommer jag att hata mig själv i framtiden. Även om jag hamnar i brottsregistret så sker det på ett ärofyllt sätt, säger taxichauffören Edward Yeung, som deltar i demonstrationerna, till nyhetsbyrån Reuters.
Även den fristående fackföreningen Hong Kong Confederation of Trade Unions, en av tre fackliga centralorganisationer i Hongkong, deltar nu i protesterna.
Flera medlemmar, bland annat arbetare vid en Coca-Colafabrik, har gått ut i strejk för att stödja demonstranterna. Från Sverige skickar nu Livsmedelsarbetarförbundet sin internationella ombudsman Pauli Kristiansson.
– Jag åker för att observera demonstrationerna och för att visa vår solidaritet med de som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter. Jag har än så länge inte någon exakt koll på läget, men vet att det är ganska många som strejkat de senaste dagarna, säger han till Arbetaren.