Just nu läser jag Sigmund Freuds fallstudier. Det finns fem stycken, varav jag håller på med den första; den om 18-åriga Dora, som hösten 1900 skickades av sina föräldrar till Freuds klinik i Wien. Som många andra av Freuds patienter anses Dora lida av den tidstypiska kvinnosjukdomen hysteri. Hon vägrar tala, är trött och tankspridd, och har vid åtminstone ett tillfälle hotat att ta sitt liv.
Freuds metod, psykoanalysen, är vid det här laget ännu inte särskilt utvecklad. Men han är övertygad om fördelarna med vad läkaren Josef Breuer några år tidigare benämnt som ”talkuren”: genom att få patienterna att på egen hand berätta om bortträngda trauman kan de få syn på sina neuroser och därmed lösas från dem.
För att få upp det undermedvetna till ytan förespråkade Breuer hypnos. Freud däremot upptäckte att patienterna genom att associera fritt själva ger glimtar av sitt undermedvetna, som de sedan kan tolka tillsammans med terapeuten.
Konflikten som utlöst Doras hysteri är relativt simpel. Hon har upptäckt att hennes far har en förbindelse med en nära vän till familjen, fru K, vars make i sin tur gjort olämpliga närmanden mot Dora sedan hon var i unga tonåren. Pappan tycks liksom ha givit henne som utbyte till herr K. för att affären inte ska avslöjas.
När Dora då reagerar genom att matstrejka, hosta och må dåligt rent allmänt, vilket kanske inte är så konstigt, är Freuds slutsats inte den att det beror på att hon osynliggörs och förtrycks av samtliga män i sin omgivning. Nej, det rör om neuroser av en i grunden sexuell karaktär. Dora känner begär både till herr K. och till sin far. Att det är just i halsen hon har ont beror på att hon omedvetet föreställer sig oralsex, efter att (tror Freud) ha känt och traumatiserats av herr K:s ”erigerade lem” mot sin kropp då han vid ett tillfälle försökte kyssa henne.
På något sätt hör passager som dessa till fallstudiernas mest fascinerande. Kontrasten mellan å ena sidan det magnifika teoribygget, å andra sidan de bisarra spekulationer som håller upp det, är liksom så ofattbar. Hur kan en intelligent människa – en man visserligen, men ändå – tänka så här? Vi glömmer att den förklaring som för oss tycks självklar grundar sig på en iakttagelse som vi delvis har att tacka Freud för: den att människans somatiska tillstånd påverkas av hennes mentala, och att detta å sin sida formas av det sociala.
Om fadern är så viktig för Dora, hur är det då med hennes mor? Freud har aldrig träffat henne. Av andras vittnesmål sluter han sig dock till att hon är en ”föga bildad, men framförallt inte särskilt klok kvinna” som dessutom tycks drabbad av en ”husmorspsykos”. Hon har inga intressen bortom att hålla hemmet rent. Jag kan förstå henne. Med en sådan make, vänkrets och husläkare är denna reaktion kanske den mest begripliga i hela sällskapet.
Veckans tips: Ett nytt nummer av tidskriften Ord&Bild är här. Denna gång är temat våld, eller ”Om våld”, utifrån Göran Hugo Olssons dokumentär från i år.
Information finns på www. tidskriftenordochbild.se
