Det var sent i måndagskväll som turkiska flygplan bombade kurdiska PKK-mål i de sydöstra delarna av landet. Samtidigt fortsätter de massiva protesterna bland den kurdiska befolkningen, protester som bemöts med allt hårdare våld av turkisk polis. Ett trettiotal demonstranter har dödats de senaste veckorna och utegångsförbud råder i flera kurddominerade områden.
Många känner sig också frustrerade av att Turkiet fortsätter att hålla gränsen mot Syrien stängd. Anledningen är att på så vis kunna stoppa kurder från att ta sig till den belägrade staden Kobane och hjälpa den svårt trängda YPG-styrkan mot den jihadistiska Islamiska Statens, IS, pågående attacker.
– Man får inte glömma att många tjänar på IS, däribland Turkiets president Erdogan, säger Pär Jönsson, Mellanösternanalytiker på Utrikespolitiska institutet, till Arbetaren.
Han följer utvecklingen i Turkiet och Syrien noga och förklarar att den turkiska regeringen ser PKK, som har nära band till den kurdiska försvarsstyrkan YPG, som ett större hot än IS.
– Regeringen i Turkiet vill inte se något kurdisk självstyre i norra Syrien, för det skulle ju även väcka förhoppningar hos turkiska PKK.
Pär Jönsson påpekar att president Recep Tayyip Erdogan troligtvis hellre använder landets stridsvagnar och välutrustade armé för att slåss mot kurderna på hemmaplan än hjälper YPG-styrkorna bara någon kilometer från den turkiska gränsen.
Att Turkiet nu bombat PKK- mål inne i landet, är det ett tecken på att fredsprocessen tagit slut?
– Kriget är i princip på väg att återupptas. PKK har ju hotat att återuppta våldet inne i Turkiet om inte landet öppnar gränsen för att släppa över kurder till Syrien.
Den turkisk-kurdiska vapenvilan inleddes för drygt ett och ett halvt år sedan, men ser alltså för tillfället ut att vara över. Även Kaan Korkmaz som är Turkietexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, säger till Arbetaren att striderna i norra Syrien har en direkt påverkan på säkerhetsläget i Turkiet.
– Belägringen av Kobane har visat hur bräcklig fredsprocessen är. Den senaste tidens händelser kan mycket väl innebära att eldupphöret i Turkiet kollapsar, säger han.
Kaan Korkmaz tror inte att Turkiet, trots press från den kurdiska minoriteten i landet, kommer att öppna gränsen mot Syrien. Precis som Pär Jönsson uppfattar han att Turkiet ser de kurdiska väpnade organisationerna som ett större internt hot än IS och att en öppen gräns därför skulle bidra till att beväpna fienden.
– Av inrikespolitiska skäl skulle det vara väldigt svårt att bidra till att en organisation man slagits mot i 30 år skulle få större tillgång till vapen, säger han.
Han tror också att spänningarna i landet kan komma att öka framöver, bland annat genom ökad polisiär närvaro i de kurddominerade områdena.
– Väpnat våld från båda sidor är naturligtvis en möjlig konsekvens, trots att fredsprocessen har ganska stort folkligt stöd både bland turkar och kurder. Men allt beror på hur regeringen och PKK väljer att agera. Hotet om krig är latent och risken för en återgång till inbördeskrig finns alltid där.
