Efter 36 år ser det politiska landskapet i Spanien, som sedan demokratins återinförande 1978 helt dominerats av socialdemokratiska Partido Socialista Obrero Español, PSOE och högerkonservativa Partido Popular, PP, ut att förändras i grunden. Anledningen är den knappt nio månader gamla nykomlingen Podemos, ”Vi kan”, som under året gått från att vara ett vänsterinitiativ av folkrörelsekaraktär, till att i den senaste stora opinionsundersökningen vara landets största parti med nästan 28 procent av väljarsympatierna.
Opinionsundersökningen, som tagits fram av landets största tidning El Pais, har chockat det politiska etablissemanget och premiärminister Mariano Rajoy från PP kommenterade resultatet i en presskonferens i slutet av förra veckan.
– Vi ska arbeta hårt och göra vad vi kan för att stoppa populismens framfart. Vad vi, de stora partierna, måste göra är att lyssna till folk och lära av våra misstag, sade han enligt den spanska tidningen ABC.
Även PP:s ärkemotståndare PSOE har nyligen riktat kritik mot den nya politiska rivalen på vänsterkanten. Också det stora socialdemokratiska partiet, som nu ser sin etablerade politiska maktställning hotad, anklagar Podemos för att vara en vänsterpopulistisk rörelse.
– De föreslår enkla lösningar på mycket komplexa problem. Vi vill alla ha mer demokrati, men enbart med mer demokrati skapar vi inte fler jobb, säger Mari Luz Rodríguez, arbetsmarknadssekreterare på PSOE, till tidningen El Mundo.
Med drygt ett år kvar innan det av den ekonomiska krisen hårt drabbade landet går till parlamentsval, och med bara sju månader till de viktiga kommunal- och regionsvalen i maj, ser Podemos ut att på allvar kunna utmana den politiska ordningen i landet. Miguel Ángel Martinez är spansk sociolog och han säger till Arbetaren att rörelsens snabba framgångar inte är förvånande sett till de senaste årens djupa ekonomiska kris.
– Folk har ledsnat på tvåpartisystemet och på den nyliberala ekonomiska politiken som förts och som slagit väldigt hårt mot många spanska familjer. Tillsammans med de till synes ändlösa korruptionsskandalerna gör det att många lockas av ett nytt politiskt alternativ.
Det nya partiet har sina rötter i den folkliga proteströrelsen ”Los indignados” (de upprörda), även kallad 15M-rörelsen efter de landsomfattande sociala protester som påbörjades den 15 maj 2011. De massiva protesterna mobiliserade bara under 2011 mellan 6 och 8,5 miljoner spanjorer enligt den spanska public servicekanalen RTVE, människor som nu i stor utsträckning lockas av Podemos anti-etablissemangsretorik och krav på social rättvisa. Enligt Miguel Ángel Martinez finns det visst fog för påståendena om att partiet är populistiskt.
– Det är ett i många avseenden modernt parti som aldrig öppet identifierat sig som vänster, utan snarare som en bred och inkluderande tvärpolitisk folkrörelse så på det sättet är det väl populistiskt. Men partiet har samtidigt en tydlig vänsterretorik och ett tydligt vänsterpolitiskt innehåll, och många av dess förgrundsfigurer kommer från vänsterhåll, säger han.
Samtidigt menar han att all typ av populism inte nödvändigtvis är av ondo, i vart fall inte om det leder till ökad demokratisering av samhället och till ökad social rättvisa.
– Partiets blandning av fysiska och virtuella plattformar för politiskt deltagande gör att inget av de andra partierna i dagsläget kommer i närheten av Podemos folkliga genomslagskraft. Framgången i EU-valet har gett partiet medvind och nu efter opinionsundersökningen blir det tydligt för allt fler att partiet faktiskt kan vara att räkna med. Det kan mycket väl växa ännu mer innan valet.
