I början av förra veckan omkom fyra personer inom loppet av
ett dygn i allvarliga arbetsplatsolyckor runt om i landet. Någon vecka innan dess avled fyra arbetare på en vecka i olika arbetsplatsolyckor.
Dödsolyckan i Hjorthagen i Stockholm under tisdagen, där två personer avled efter att ett tungt byggelement rasat på en skylift, medför att årets statistik för arbetsplatsolyckor redan är högre än fjolårets nivå, detta med två månader kvar av året. Sammanlagt har nu 42 personer dödats i arbetsrelaterade olyckor under 2014, det med två månader kvar av året.
Bygg- och tillverkningsindustrin är, tillsammans med jord- och skogsindustrin, de värst drabbade av allvarliga olyckstillbud och så har det sett ut ganska länge enligt Håkan Olsson, avdelningschef på Arbetsmiljöverket.
– Det är branscher där riskerna är stora. Bland jord- och skogsbrukare är det ofta ensamföretagare som är utsatta för större risker vid ensamarbete. Inom byggbranschen är det ofta tunga maskiner och material, med en ständigt föränderlig arbetsmiljö som kan byta skepnad dagligen och det medför nya risker, säger han till Arbetaren.
Arbetsmiljöverket fortsätter att arbeta proaktivt gentemot alla drabbade branscher genom att som i nuläget prioritera arbetsplatsbesök och spridning av information om säkerhet. Förhoppningen är att regeringen kommer att satsa på ännu fler inspektioner, så som de aviserat. Men Håkan Olsson understryker att det är arbetsgivare som har huvudansvar för arbetsmiljön.
– Vi kan informera, utöva tillsyn och i värsta fall komma med förelägganden och sanktioner, men det vardagliga arbetet för en säker arbetsmiljö är helt och hållet arbetsgivarnas ansvar. Det räcker inte med att Arbetsmiljöverket kommer med sanktioner när något har gått fel, säger han.
Enligt fackförbundet Byggnads kan det allt mer frekventa användandet av underentreprenörer i flera led och bemanningsföretag vara en faktor som påverkat utvecklingen negativt inom branschen.
– Vi kan se en tendens som visar att arbetsmiljösituationen är sämre i de byggen där många olika underentreprenörer är inblandade utan att byggherrarna egentligen har någon översyn eller tar ett helhetsansvar, säger Christian Bengtzelius, ordförande för Byggnads i Stockholm-Gotland.
Enligt honom kan det ibland även finnas skillnader mellan
de olika underentreprenörernas förhållande till gällande arbetsmiljöföreskrifter, något som påverkar säkerhetsarbetet.
– Många underentreprenörer från exempelvis andra länder har en annan säkerhetskultur än vad vi är vana vid, säger Christian Bengtzelius, ordförande för Byggnads i Stockholm-Gotland.
Håkan Olsson från Arbetsmiljöverket håller med om att förekomsten av många olika underentreprenörer kan vara en sådan omständighet som försvårar arbetsmiljöarbetet på många arbetsplatser.
– Det är klart, ju fler som är inne på ett bygge och agerar var för sig, desto högre krav ställs det på ökad kunskap och samordning för att minimera riskerna. I dag ser situationen ofta ut så att flera olika aktörer är inne samtidigt, säger han.
Han anser dock att man ska vara försiktig med att förutsätta att utländska arbetare har en sämre säkerhetskultur. Enligt honom handlar det snarare om samma variationer i fråga om kunskap och erfarenhet som de som ofta återfinns bland svenska arbetare.
– Vad gäller de utländska arbetarna så ska de alltid få dokumentation på sitt språk så att de förstår säkerhetsföreskrifterna, precis som inhemska arbetare. Ingen ska acceptera att arbetet är förenad med dödsfara, säger han.
