Efter en sensommar med olika typer av attacker mot romska tiggare, som kulminerade med den ödesdigra branden i ett romskt migrantläger i Högdalen utanför Stockholm där en man efter några veckor avled av sina svåra skador, har vågen av hatbrott mot romska tiggare fortsatt i Sverige under hösten.
Bara under de senaste veckorna har boplatser för romska migranter utsatts för brandattentat vid minst två tillfällen i Malmö och rapporter om fysiska, verbala och ibland mycket våldsamma attacker och hot mot romska tiggare har blivit ett återkommande inslag i nyhetsrapporteringen.
Angreppen på romska tiggare följer på en negativ trend som vuxit i styrka de senaste åren. Enligt Jan Selling, historiker vid Uppsala universitet som forskat på antiziganism, kan den nuvarande svåra och utsatta situationen för romer delvis förklaras av de mycket gamla och seglivade negativa föreställningar om romer som ligger som en bottensats i det kollektiva västerländska undermedvetna, ständigt redo att aktiveras av olika faktorer.
– Underliggande fördomar och hätska stämningar kan tyvärr enkelt piskas upp, speciellt om medier och politiska strömningar underblåser dem samtidigt som ordningsmakten passivt tittar på. Det var det som hände resande i Jönköping 1948 när de jagades av en ilsken pöbel och det blev det närmsta vi kommit regelrätta pogromer, säger han.
Enligt honom kunde man även se en liknande utveckling i östra Tyskland 1992 när utlänningar angreps av rasistiska gäng som kunde räkna med såväl öppet som passivt stöd från vanliga tyskar och från poliskåren, som inte ingrep för att upprätthålla ordningen.
Han anser att det, i lägen när hätska stämningar börjar få fotfäste även utanför de mest radikala grupperingarna, är extra viktigt att makthavare och ordningsmakt tydligt sätter ner foten för att skydda de drabbade minoriteterna.
– Paradoxalt nog tycks den senaste vågen av hat mot romer även ha sin grund i att romers rättigheter börjat diskuteras på hög nivå och att romska företrädare sakteligen börjat ta plats i det offentliga. Vissa människor blir uppenbarligen väldigt provocerade av ökad integration och social mobilitet hos svaga grupper, säger Jan Selling.
Samtidigt med attackerna fortsätter den hatiska och antiziganska hetsen på internet, där romer av vissa bland annat benämns som ett ”smutsigt folkslag” som sägs sakna heder, moral och mänskliga egenskaper. ”Djur i människoform”, som en av de många anonyma hetsarna nyligen beskrev romerna på nätforumet Flashback i samband med brandattentaten.
– Internet och sociala medier har en tendens att locka fram ett betydligt radikalare och grövre tonläge än vad som annars anses acceptabelt, det har vi sett länge nu med alla så kallade nättroll, säger Jan Selling.
Hetsen mot de romska migranterna kommer dock inte enbart från anonyma nätforum som Flashback. Även den populära sociala sajten Facebook har använts för att sprida hatiska inlägg om romer. Användare har bland annat lagt upp filmer på när en sittande tiggare utsätts för svart avgasrök. Enligt Svt har det även förekommit att användare gjort hatiska inlägg om romska boendeplatser, där flera av kommentarerna hetsar till olika typer av brott, bland annat mordbrand mot husvagnar med orden ”Tänd eld på skiten o se på när elden slukar deras liv”.
Jan Fredriksson, presstalesperson för Facebook i Sverige, säger till Arbetaren att företaget värdesätter yttrandefriheten högt men att användare som ger spridning åt gärningar som kan anses brottsliga trots det kan komma att bli föremål för polisutredningar.
– Facebook gör ingen förkoll på vad som läggs upp på sajten av användarna men de måste alltid hålla sig till sajtens regler och till gällande lagar. Skulle något upplagt innehåll eller kommentarer bli föremål för en extern polisanmälan och begäras utlämnad, så kommer företaget att lämna ut den information som brottsutredningen kräver, säger han.
Oavsett aktiviteten på nätet tror Jan Selling att det viktigaste just nu är att övriga samhället solidariserar med de drabbade och inte slutar ställa krav på skydd för de drabbade.
– Folk måste tjata på ordningsmakten och på politiker tills de sätter ned foten. Myndigheterna kan börja med att alltid kalla hatbrott för hatbrott.
Vid det stora tältlägret i Sorgenfri i Malmö håller nätverket Solidaritet med EU-migranter vakt på nätterna sedan förra helgen. Arbetaren talar med en av de aktiva, Koko, som inte vill stå med sitt fulla namn i tidningen.
– Man blir väldigt sårbar när man bor utan riktiga tak och väggar, säger Koko.
Koko anser att politikerna som styr i Malmö har ett ansvar att ordna riktigt boende till migranterna.
– Vi vill se en politisk lösning. De kan inte stå vid sidan av när det sker attacker.
