Bilar har bränts och butiker har plundrats i de upplopp som följde efter att åtalsjuryn i måndags beslutade att inte väcka något åtal mot polismannen som i början av augusti sköt ihjäl den unga obeväpnade afroamerikanen Michael Brown. Över 2 000 soldater från nationalgardet har kallats in av guvernören i Missouri.
Fallet fick stor uppmärksamhet världen över och satte återigen ljus på frågan om diskrimineringen mot afroamerikaner i det segregerade USA. Siffror från bland annat FBI visar att minst 461 personer sköts till döds av amerikansk polis förra året, en kraftig ökning jämfört med tidigare år. Värst drabbade är unga, afroamerikanska män.
– Det här är en fortsättning på ett stort amerikanskt dilemma och ett grundläggande problem i samhället, säger Dag Blanck som är föreståndare vid Svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, till Arbetaren.
Han tror att protesterna kommer att fortsätta sprida sig över landet med allt starkare krav på en förändring av den amerikanska poliskårens sätt att arbeta.
– Polisen använder sig av rasprofilering vilket gör att framför allt afroamerikaner oftare arresteras, stoppas och visiteras på gatorna i USA i dag. Det är en del av den nolltolerans som polisen använder sig av vid brottsbekämpningen och det skapar en stor frustration, säger Dag Blanck.
I New York har borgmästaren Bill de Blasio sagt att han vill sätta stopp för nolltoleransen, då han menar att det leder till ökad diskriminering av minoriteter som alltså allt oftare stoppas av polisen utan direkt misstanke om brott.
För även om antalet våldsbrott i landet har minskat stiger samtidigt antalet dödsskjutningar från polisens sida. En av anledningarna, säger Dag Blanck, är att poliskåren militariserats allt mer de senaste åren.
– De har fått tillgång till helt andra vapen efter bland annat kriget i Irak. Och även om jag tror att protesterna kommer lägga sig efter ett tag så kommer liknande saker att hända igen.
Den amerikanska statsvetaren Avis Jones DeWeever, som bland annat föreläser om jämställdhet och rasproblematik, säger i en intervju med Svt att fallet med Michael Brown rört upp extra starka känslor, då det framkommit att han stod med händerna ovanför huvudet när polisen sköt honom. Hon beskriver också sina egna erfarenheter av att vara mor till två afroamerikanska unga män.
– Jag upplever själv de faror som de möter så fort de rör sig i det offentliga. Man måste säga till dem saker som att om de blir stoppade i bilen så måste de hålla sina händer på ratten hela tiden, säger hon till Svt.
Under natten mot tisdagen hade flera hundra personer samlats i centrala Ferguson, en förstad till St.Louis med stor andel afroamerikansk befolkning. Polisen i staden är till största delen vit – något som ökat spänningarna ytterligare. Skottlossning har hörts på gatorna och polisen har använt sig av bland annat tårgas för att skingra de stora folksamlingarna utanför polishögkvarteret. Enligt nyhetsbyrån AFP har omkring 30 personer gripits och flera butiker satts i brand. Och även om frustrationen över de våldsamma upploppen är stor så tycks ilskan över polisens agerande och åtalsjuryns beslut väcka betydligt större ilska hos befolkningen. Även i huvudstaden Washington DC, Los Angeles och flera andra storstäder har stora protester mot det som sker i Ferguson arrangerats de senaste dagarna. I New York blockerade hundratals demonstranter flera viktiga broar in till Manhattan i protest mot diskriminering och polisbrutalitet.
Michael Browns anhöriga har tillsammans med flera aktivistgrupper rest krav på att polisen i landet nu måste börja bära små filmkameror som spelar in allt de gör, allt för att underlätta framtida utredningar om liknande dödsskjutningar.
Bara i St. Lous, dit Ferguson alltså hör, har 14 personer dödats av polisen sedan 2004. Inget av fallen har lett till åtal.
