Regeringen har på kort tid kommit med efterlängtade förslag till lagändringar och propositioner som avser att bromsa kapitalets rövartåg genom välfärden. Det är vad majoriteten av folket vill och hoppas på.
Vårdvalsreformen, särskilt Lagen om valfrihet, LOV, kom att innebära att privata vårdaktörer fick rätt att etablera vårdcentraler precis var de ville och att patienten fick rätt att välja till vilken vårdcentral de ville gå. Genom att införa denna lag kunde kommuner och landsting inte längre hindra privata aktörer från att etablera sig fritt och kringgick på det sättet landstingens och kommunernas egen rätt att avgöra vem som skulle få lov att bedriva vård.
Därför välkomnar vi regeringens proposition om att slopa ”LOV-tvånget” för landsting och kommun.
Dessutom gillar vi att regeringen i sitt gemensamma dokument om vinster i välfärden ger uttryck för att vi som medborgare inte är konsumenter i förhållande till välfärden: ”Skattemedel ska användas just till den verksamhet de är avsedda för. Den vinstjakt som pågår i den offentligt finansierade välfärden måste stoppas.”
I sin senaste granskning av vårdvalsreformen har Riksrevisionen funnit att de få positiva resultat som reformen inneburit, som förbättrade kontaktmöjligheter, fler vårdcentraler och högre besökarfrekvens, i störst utsträckning kommit patienter med högre socioekonomisk status till del. Samtidigt har vårdkostnaderna för staten ökat, skillnaden i vård mellan landsting kvarstått och vårdkrävande patienter missgynnats.
Så varför inte göra sig av med LOV och därmed förbjuda vinstdriven vård helt och hållet, det verkar ju inte direkt saknas något folkligt stöd att genomföra detta?
Det är inte alls så att vi är emot valfrihet och tycker att landstingsdriven vård är svaret på alla frågor, men det handlar om att begränsa vinsterna och jakten på dessa vinster, som visat sig begränsa människors möjligheter att få jämlik vård. I boken Den stora omvandlingen (Leopard förlag) beskriver man hur valfrihetens reformer i många fall motiverats med att ge möjlighet för olika kooperativ och eldsjälar att driva verksamhet som alternativ till kommunernas och landstingens.
I dag utgör dessa dock en försvinnande liten del bland de privatägda alternativen, som i många fall består av några enskilda vårdkoncerner. Hade LOV introducerats tillsammans med en lag om totalt vinstförbud hade en sådan lag varit fullt rimlig. Dock skulle den aldrig gått igenom, då kapitalstarka intressen aldrig skulle ställt sig bakom den.
Hur kan man ta regeringens ambitioner på allvar när den samtidigt säger att företag fortfarande ska ha rätten att ta ut låg ränta på insatt kapital? Man behöver inte vara professor i nationalekonomi för att förstå att det är exakt samma sak som att ta ut vinst. Med sådan till synes starkt formulerad politik men i praktiken ihålig förändring kommer det inte ske något systemskifte. Vi kommer fortfarande att befinna oss på en marknad.
Behovet ska styra tillgång och etablering av vård. Behovet borde i sin tur definieras av vårdens professioner och den sociala demografin. Det finns en risk att regeringen med dess svaga position inte ens kommer få igenom dessa magra förändringar. För det måste de få Sverigedemokraterna att rösta ja – fast med tanke på SD:s väljarstöd skulle det vara svårt för deras representanter att rösta nej till regeringens reformer.
