Efter mer än 50 års isoleringspolitik meddelande den amerikanska presidenten Barack Obama sent på onsdagseftermiddagen att landet nu tänker lätta på restriktionerna och att de ekonomiska sanktionerna mot Kuba kommer att upphävas.
– Det är naturligtvis ett stort steg, säger Dag Blanck som är föreståndare vid Svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet till Arbetaren.
Beslutet beskrivs som de mest omfattande förändringarna som gjorts i relationerna mellan USA och Kuba sedan det av många kritiserade amerikanska handelsembargot trädde i kraft 1961. Nyheten kablades ut på kubansk tv där landets ledare Raúl Castro höll en presskonferens där han meddelade att han talat med Barack Obama i telefon.
– Vi kommer att avsluta en policy som inte längre fungerar och normalisera förhållandet mellan länderna och därmed inleda ett nytt kapitel i Amerikas historia, sade Barack Obama i ett uttalande från Vita huset i Washington.
Dag Blanck säger att beskedet kom plötsligt men inte oväntat.
– Obama har velat göra det här länge och ser nu sin chans att skapa sitt eftermäle i historien. Det finns starka intressen i USA för att relationerna mellan länderna ska bli bättre.
Hur tror du att det kan komma att påverka USA:s ganska frostiga relationer med många andra länder i Latinamerika?
– Det kommer åtminstone inte att försämra någonting. Många av de mer radikala länderna där gillar ju inte USA, det här kan komma att öppna för att landet får en mer normal ställning där.
Tror du att det funnits en rädsla hos USA för att de latinamerikanska länder som har bra förbindelser med Kuba i stället börjat närma sig Ryssland?
– Det kan det faktiskt ligga väldigt mycket i det.
Kuba fungerade på många sätt som en amerikansk koloni under första hälften av 1900-talet innan revolutionen 1959. Efter det att Sovjetunionen föll samman drabbades Kuba av en ekonomisk kris och USA:s blockad innebar att inga amerikanska företag tilläts bedriva handel med landet. Men exakt vad onsdagens besked kommer att betyda är än så länge svårt att veta, säger Dag Blanck.
–Det blir naturligtvis lättare för exilkubaner i USA att åka tillbaka och hälsa på och naturligtvis kommer det att innebära vissa ekonomiska lättnader för Kuba.
Dag Blanck säger också att kritiken mot Kuba minskat i USA de senaste åren.
– Exilkubanerna som flydde efter revolutionen börjar försvinna och får ett allt mindre inflytande.
Under onsdagen utväxlade även länderna flera fångar med varandra. USA släppte bland anat tre kubaner som suttit fängslade för spioneri och Kuba frigav 53 egna medborgare som enligt USA suttit fängslade av politiska skäl.
Samma dag som beskedet från USA och Kuba kom meddelade den colombianska Farc-gerillan att de lägger ner sina vapen på obestämt tid, rapporterar den amerikanska nyhetssajten The Daily Beast. Fredsförhandlingarna mellan Farc och den colombianska staten har pågått under två år och skötts av och på Kuba.
