Efter att det grekiska parlamentet i slutet av december inte lyckades enas om att utse en presidentkandidat utlystes ett nyval som kommer att hållas den 25 januari.
Vänsterpartiet Syriza leder enligt den senaste tidens opinionsmätningar, följt av det liberalkonservativa Ny demokrati med den sittande premiärministern Antonis Samaras.
Retoriken från Syriza, ett brett vänsterparti med rötterna i flera olika organisationer, har varit hård och löftena om en drägligare tillvaro för de hårt utsatta grekerna många. Bland annat har partiledaren Alexis Tsipras lovat omförhandlingar med EU om landets jättelika nödlån.
Partiet har också gett löften om ett stopp för den av många invånare så hatade åtstramningspolitiken som förts de senaste åren. Åtgärder som Grekland tvingats ta till för att få del av lånen från EU.
Vad som egentligen kommer att förändras i landet om Syriza vinner valet om två veckor är svårt att säga. EU-kommissionen meddelade i måndags att Grekland inte tillåts lämna eurosamarbetet, något flera av Syrizas medlemmar lovat.
– Syriza använder sig av en väldigt rättfram retorik men är svårbedömda. Inom ramen för det nuvarande eurosamarbetet blir det naturligtvis svårt att driva frågan om skuldavskrivning, säger Göran von Sydow forskare vid Svenska institutet för europapolitiska studier till Arbetaren.
Rubrikerna blev stora när Tysklands förbundskansler Angela Merkel i en intervju med den ansedda tyska tidningen Der Spiegel sade att hon var beredd att låta Grekland lämna eurosamarbetet om Syriza kommer till makten. EU-kommissionen gick dock snabbt ut med ett svar på Merkels uttalande.
– Ett euromedlemskap är oåterkalleligt, fastslog kommissionens talesperson Annika Breidhardt vid en presskonferens på måndagen.
Men Göran von Sydow menar att ingenting egentligen behöver förändras oavsett om Grekland skulle lyckas lämna medlemskapet eller ej.
– Det är väl knappast möjligt att skulderna skulle försvinna bara för att man lämnar euron, säger han.
Missnöjet med den grekiska ekonomin är stort både inom EU och på hemmaplan. Frustrationen bland människor som förlorat sina jobb och som lever i en tilltagande fattigdom stiger. Omkring 1,2 miljoner greker är i dag arbetslösa och 60 procent av befolkningen beräknas leva på eller under fattigdomsgränsen.
– De gamla och mer etablerade partierna har ju alla varit med och kört på samma eurolinje medan Syriza är ett förhållandevis ungt parti dit många missnöjda nu ser ut att vända sig. Men det finns alltid en stor risk att lova saker som sedan kanske inte går att genomföra, säger Göran von Sydow och pekar på att Syriza mycket väl kan komma att tvingas söka stöd från andra partier efter valet och då dra sig mer mot mitten.
Samtidigt som Syriza går kraftigt framåt i mätningarna har den tidigare premiärministern Giorgos Papandreou lämnat det socialdemokratiska partiet Pasok för att i stället gå till val med sitt nystartade parti Rörelsen för demokratiska socialister.
Tiden fram till valet är dock knapp och i de senaste mätningarna ser det nu främst ut att stå mellan Syriza och det liberalkonservativa Ny demokrati som leds av den sittande premiärministern Antonis Samars.
Förhoppningarna om en kraftig kursändring i Grekland är emellertid låga, även från vänsterhåll.
– Visst kan det hända en del med tanke på hur systemet ser ut just nu. Men Greklands ekonomi är fortfarande för sammankopplad med EU:s och Syriza är trots allt inte så hårda EU-motståndare som många verkar tro, säger den grekiska journalisten Petros Papathanasiou till Arbetaren.
Petros Papathanasiou pekar på att Syriza visserligen kan komma att få igenom frågor som rör löner och arbetsrätt, men att ekonomin i landet är så svajig att mer omfattande reformer blir svåra att driva igenom.
– Det är inte så att alla som tänkt sig att rösta på Syriza håller med om allt de säger, snarare ser de partiet som det enda fungerande alternativet när allt annat kollapsat, säger han.
