Förra fredagen, bara två dagar efter terrorattentatet i Paris, anföll den islamistiska terrorgruppen Boko Haram gränsstaden Baga i nordöstra Nigeria. Människor som inte lyckades fly avrättades på gatorna och vittnen talar om uppemot 2 000 döda.
Amnesty International skriver i ett pressmeddelande att staden i praktiken jämnats med marken. Svårt skadade män, kvinnor och barn lämnades att dö när attentatsmännen gav sig av. Även flera mindre grannsamhällen ska ha attackerats av terroristerna.
Än så länge har inga medier lyckats ta sig till platsen, men genom vittnesmål och från satellitbilder växer informationen om vad som hänt fram.
– I fem kilometer klev jag över döda kroppar tills jag nådde byn Malam Karanti, säger en person som lyckades fly massakern i Baga, till nyhetsbyrån AFP.
Boko Haram ska ha intagit en militärbas i Baga redan den 3 januari. Soldater från Nigeria och grannländerna Niger och Tchad ska då ha flytt samtidigt som lokalbefolkningen lämnades kvar.
Den nigerianska armén är störst i Afrika, men har haft stora problem med Boko Harams framryckningar de senaste åren.
Enligt Gabriella Ingerstad, säkerhetspolitisk analytiker med fokus på Väst- och Centralafrika, på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, är armén trots sin storlek dåligt utrustad. Många av soldaterna kommer dessutom från de fattiga delarna i norr där missnöjet med den sittande regeringen är som störst.
Trots att massakern i Baga misstänks vara den största någonsin utförd av Boko Haram har landets sittande president Goodluck Jonathan inte uttalat sig om saken. Däremot fördömde han i ett tal det som hände i Paris, något som tycks ha ökat missnöjet ytterligare i de svårt eftersatta norra delarna av landet.
– Nigeria är fruktansvärt korrupt och det råder enorma skillnader i resursfördelning mellan norr och söder. Att presidenten inte uttalat sig om det som händer tror jag har att göra med att det är val i landet den 14 februari, säger Gabriella Ingerstad till Arbetaren.
Gabriella Ingerstad menar att det inte är det någon slump att Boko Harams attacker intensifierats den senaste tiden.
– Det finns politiska grupper med kopplingar till Boko Haram som använder det här för att destabilisera läget ytterligare, för att visa att den sittande regeringen inte kan skydda befolkningen, säger hon.
Terroristorganisationen kontrollerar stora delar av de nordligaste områdena i landet och har bara det senaste åren varit inblandad i en rad uppmärksammade attentat.
Bland annat kidnappades drygt 270 flickor från en skola i Chibok så sent som i april 2014. Därtill har flera självmordsbombare slagit till mot marknadsplatser runt om i landet med hundratals döda som resultat.
Syftet är att sätta skräck i lokalbefolkningen, oavsett om de är muslimer eller kristna. Målet är att upprätta det kalifat som utropades av gruppen i den svårt utsatta nordöstra delen av landet.
Terrorgruppen kräver muslimska sharialagar i hela landet och anklagar alla som inte stödjer dem för att samarbeta med regeringen.
Flera lokala imamer har kritiserat landets myndigheter för att inte ta situationen på allvar, något som lett till dödliga hämndattacker från Boko Haram.
På svenska Amnesty ser man ytterst allvarligt på situationen och pressekreterare Elisabeth Löfgren säger till Arbetaren att bevisen för förra fredagens massaker blir allt mer trovärdiga.
– Attentaten ska givetvis inte skyllas på några andra än Boko Haram, men den nigerianska staten måste bli bättre på att skydda befolkningen, säger hon.
Trots att varningssignaler ska ha kommit flera timmar innan den stora kidnappningsräden mot flickskolan i Chibok i april reagerade inte armén i tid.
– Grannländer och FN måste på något sätt gripa in, det här måste tas på allvar, säger Elisabeth Löfgren.
