I en koordinerad polisinsats grep den spanska paramilitära polisen, Guardia Civíl, på måndagsmorgonen 16 personer.
De gripna påstås ha kriminella kopplingar till den baskiska separatistgerillan ETA. Tolv av dessa var försvarsadvokater som under många år företrätt ETA, men även andra baskiska nationalister. De resterande fyra var medlemmar av en solidaritetsförening för fängslade ETA-medlemmar.
De formella anklagelserna är bland annat bedrägeri, skattebrott och pengatvätt. Operation Mate, som insatsen kallas, har mötts av stor upprördhet bland de baskiska nationalistorganisationerna, däribland vänsterpartiet Sortu.
– Vi står inför en terroriststat, en Don Quijote-stat som ser jättar där det bara finns väderkvarnar, som ser terrorister där det bara finns advokater. I stället för politiska aktivister ser de farliga brottslingar även om deras enda vapen är en penna och ett papper, säger Hasier Arraiz, partiledare för Sortu och baskisk parlamentsledamot, till tidningen El Correo.
Spanien har sedan 2004 i ett antal antiterrorlagar gradvis ökat myndigheternas befogenheter att genomföra förebyggande ingripanden mot potentiella terrorister, eller personer som misstänks ha samröre med potentiella terrorister.
Både spanska advokatsamfund och människorättsorganisationer har kritiserat landets två senaste regeringar för att lagarna i sig öppnar för en alltför godtycklig användning.
Men varningar har också riktats mot en förändrad praxis mot ”förebyggande arresteringar” som i slutändan sällan leder till åtal.
Enligt en sammanställning, genomförd av det privata forskningsinstitutet Real Instituto Elcano, greps exempelvis 500 personer för terrorattentatet i Madrid 2004 – endast 50 av dem dömdes till slut och flera av dem inte för dådet utan för medlemskap i terroristorganisation.
Kritiker menar att antiterrorlagarna skapat en omvänd rättspraxis där den arresterade är skyldig tills motsatsen bevisats.
– Vi har gått från ett retrospektivt rättsystem, som inriktade sig på att döma saker som hänt, till ett system som inte bara måste straffa de skyldiga, utan också förebygga att ytterligare brott begås, sade Manuel Cancio, professor i juridik vid Madrids Autonoma Universitet, till den franska nättidningen Mediapart i mitten av förra året.
Många tidigare kritiker anser sig också ha fått vatten på sin kvarn när den nuvarande högerkonservativa regeringen, med rötter i nätverket kring den tidigare diktatorn Franco, använt lagarna för att slå ned på anarkistgrupperingar.
Ett exempel på detta är Guardia Civil, och den lokala katalonska polisens ”Operation Pandora” i mitten av förra månaden. Under insatsen som, på order av Högsta domstolen, koordinerat ägde rum i Barcelona och Madrid stormades flera anarkistiska ”sociala center”.
Polisen grep elva personer, varav sju senare begärdes häktade, med hänvisning till medlemskap i organisation som tillämpar och förordar terroristmetoder. Inga konkreta brott kopplade till de gripna individerna har presenterats.
I stället har ansvarig domare i Högsta domstolen, Javier Gomez Bermudez, hänvisat till deltagande i spridande av propaganda och användande av webmejlen riseup.net och allmänna beskrivningar av anarkistgruppers militans i samband med demonstrationer.
– Deras agerande omöjliggör en normal samexistens med övriga medborgare, vilka de skrämmer genom sitt störande av den allmänna ordningen. Det definierar deras verksamhet som agerande med terrorismsyften, säger Javier Gomez Bermudez till El País.
I en debattartikel i den katalanska tidningen Directa riktar de fängslades försvarsadvokater skarp kritik mot det faktum att domstolen, till och med för advokaterna, vägrat peka ut enskilda händelser som skulle ha begåtts av de gripna.
Enligt en av advokaterna, Benet Salellas, är det enda svar han fått av Javier Gomez Bermudez: ”Jag utreder inte enskilda händelser, utan en organisation som i framtiden kan bli ett hot”.
