Det var på eftermiddagen den 10 augusti 2013 som Uppsalabon Anders Henriksson befann sig på gågatan i staden.
Där stod också ett tiotal nazister från Svenska Motståndsrörelsen, SMR, och proklamerade sina åsikter och delade ut flygblad till förbipasserande. Efter att Henriksson knycklat ihop ett flygblad attackerade nazisterna honom med knytnävsslag, sparkar och medhavda fanor.
Trots att två poliser och flera vittnen fanns på plats och händelseförloppet filmades och fotograferades lades förundersökningen ned av polisinspektör Svante Gauffin vid Uppsalapolisen. Till Arbetaren uppgav Gauffin att det varken fanns film eller vittnen och därför ingen möjlighet att gå vidare med ärendet.
Men en månad senare, i mars förra året, efter att media kunnat identifiera flera nazister i förundersökningsmaterialet öppnade Erik Steen, dåvarande länspolismästaren i Uppsala, utredningen igen.
Nästa vecka räknar åklagaren med att väcka åtal mot tre av de nazister som deltog i misshandeln.
– Det pekar mot det. Men polisen ska redovisa sitt förundersökningsmaterial och jag ska gå igenom det innan jag fattar beslut, säger Magnus Berggren, vice chefsåklagare i Uppsala.
Är det försvårande för ett eventuellt mål att det gått ett och ett halvt år sedan händelsen?
– Ja, det är ingen fördel att det har gått såhär lång tid, det gör bland annat att vittnenas minnesbilder bleknat.
Men det filmmaterial och de vittnesuppgifter som pekade ut de misstänkta fanns väl redan i förundersökningen som lades ned?
– Det kan jag inte svara på, jag vet inte vilket material de hade tillgång till då. Allt jag vet är att det tillkommit nytt material nu.
De tre män som delgivits misstanke om misshandel är i 20-årsåldern och hemmahörande i Stockholmsområdet. Samtliga deltog även i SMR:s väpnade attack mot en antirasistisk demonstration i Kärrtorp i södra Stockholm den 15 december 2013.
Rolf Granér är lektor vid polisutbildningen vid Linnéuniversitetet i Växjö. Han säger att det inte är ovanligt att förundersökningar läggs ned på det här viset.
– Det förefaller vara en del av polisens mediestrategi att återuppta nedlagda förundersökningar när de får belysning i media för att sedan lägga ned dem igen när uppmärksamheten avtagit.
Hur påverkar det rättssäkerheten att det är medias bevakning som avgör om ärenden tas upp?
– Det är naturligtvis allvarligt och märkligt om utredningar där det finns substans och spaningsuppslag läggs ned. Men sådana berättelser återkommer.
Om det finns foto- och filmmaterial på de misstänkta, flera vittnen samt poliser på plats då misshandeln ägde rum – skulle du säga att det är nog spaningsuppslag då?
– Ja, det skulle jag säga är ett gott bevismaterial och tillräckligt spaningsuppslag för att gå vidare.
Uppsalapolisen vill dock inte svara på frågor som rör ärendet eller varför förundersökningen initialt lades ned.
– Det är för tidigt för oss att svara på frågor kring hanteringen av den första förundersökningen och vad vi kan lära oss av den. Det är svårt för oss att veta ännu hur vi ska agera internt, säger Lisa Sannervik, presstalesperson för Uppsalapolisen.
Polisen vill heller inte kommentera SMR:s aktivitet i länet.
– Vi kommer inte att svara på några frågor om SMR, eftersom det är underrättelseinformation. Vi behandlar inte grupper eller människor utifrån politisk tillhörighet, utan personer är personer för oss, säger Lisa Sannervik.