80 timmars utbildning är vad som krävs för att få arbeta som ordningsvakt. Av dessa består endast 14 av konflikthantering. Därefter bedöms en ordningsvakt besitta de kunskaper som krävs för att med våld omhänderta någon.
Den film som visar en ordningsvakt ta stryptag och dunka en nioårig pojkes huvud i stengolvet på Malmö centralstation har väckt starka reaktioner från både barnrättsorganisationer och barnpsykologer. Tillsammans med myndigheten Barnombudsmannen, BO, ifrågasätter de ordningsvakternas utbildning i hanterandet av barn.
Pojken som, tillsammans med sin tolvårige kamrat, omhändertogs på polisens order är ensamkommande flyktingbarn och hade avvikit från ett behandlingshem för vård av unga.
– Det ser ut som ett våldsamt ingripande som är farligt oavsett om det är ett barn eller en vuxen som utsätts för det. Men det är extra försvårande att det är ett barn som inte kan svenska och som redan är omhändertaget av samhället för vård, säger Åsa Landberg, barnpsykolog som specialiserat sig på våldsutsatta barn.
Filmen visar att nioåringen reagerar i panik och försöker komma loss när ordningsvakten tar tag i honom. Då sätter sig en av vakterna på honom och håller ett stryptag om hans hals.
– Att öka våldsanvändningen förvärrar bara situationen. Vad man behöver göra är att vara lugn och visa att man inte är farlig. Man får absolut inte göra illa eller skrämma någon. En nioåring kan inte vara så svår att hålla kvar, säger Åsa Landberg.
Flera fall av hårdhänta vaktingripanden mot barn har uppmärksammats under de senaste åren. 2012 fångades ett vaktingripande på Slussen i Stockholm på film där två ordningsvakter satte handfängsel på en tolvårig pojke. Efter att BO begärde ett klargörande från Rikspolisstyrelsen om hur vakterna utbildades i hanterandet av barn, visade det sig att en sådan utbildning, trots riksdagsbeslut, var obefintlig.
Enligt Lars Sjöberg, vid enheten för förvaltningsrätt på Rikspolisstyrelsen, genomfördes då en förändring.
– Ja, i ämnet juridik har man gjort ett tillägg och skriver nu i målbilden för utbildningen att: ”Deltagaren ska också kunna redogöra för vad som särskilt ska beaktas vid ingripande mot barn”. Det här tillkom 2011, då vi blev observanta på att det var en brist och på så vis rättade till denna, säger han till Svt.
Fredagens händelse fick BO att återigen ifrågasätta utbildningen och ställa frågan om vad Rikspolisstyrelsens utvärderingar visar att ändringen fått för effekt. I det skriftliga svaret från rikspolischef Dan Eliasson framgår att någon sådan utvärdering ännu inte gjorts.
”Utbildningen är föremål för ständig utveckling utifrån aktuella händelser eftersom man arbetar med verkliga scenarier. Eftersom Barnkonventionen varit del av utbildningen och regelverket i tre år kan det nu finnas anledning att utvärdera det. Jag kommer att ta frågan vidare med mina medarbetare”, skriver han.
De två barnmisshandelsmisstänkta ordningsvakternas arbetsköpare är Svensk bevakningstjänst. Där utgår man ifrån att polisen sköter sitt utbildningsuppdrag. Att de anställda känner till att särskild hänsyn ska visas vid ingripanden mot barn är, enligt företagets vice vd David Larsson, ett delat ansvar mellan företaget och polisen.
– Ja, alltså det är ju inte bara ledningens ansvar. Det är polisen som utbildar och godkänner ordningsvakterna. Den utbildning som genomförs ska ju innehålla de delarna också, säger han.
Enligt företaget genomförs extra utbildning i konflikthantering endast ”vid behov”. De två ordningsvakterna som i fredags fångades på film är nu avstängda i väntan på resultatet av polisens förundersökning. Om utbildningen har brustit när de gäller just dessa två vill David Larsson inte kommentera förrän polisens granskning och den egna internutredningen är slutförd.
