Det internationella mötet hade sammankallats i samarbete med FN:s kvinnoorgan UN Women och den chilenska regeringen.
En av de frågor som diskuterades var de utvecklingsmål som ska avlösa FN:s millenniemål vid årsskiftet. De nya utvecklingsmålen, som kallas för SDG, ska fram till år 2030 vägleda världssamfundets arbete för att skapa en hållbar utveckling.
UN Womens biträdande chef Lakshmi Puri påpekar att det nu har gått 20 år sedan den så kallade Pekingdeklarationen antogs i samband med FN:s fjärde kvinnokonferens 1995.
Vid mötet diskuterade deltagarna vilka framsteg som har gjorts sedan mötet i Peking, och vilka utmaningar som återstår.
– Medan vissa länder inte har gjort några framsteg alls under dessa 20 år, så har andra gjort en del, och andra större framsteg. Men än så länge har inget land nått så långt som vi borde, säger Lakshmi Puri.
Ett av de problem som många mötesdeltagare tog upp var det faktum att framgångarna har varit så få när det gäller att skapa en rättvisare könsbalans på beslutsfattande positioner.
Mötesdeltagarna enades kring ett krav på att kampen för jämställdhet ska genomsyra alla de nya utvecklingsmålen, detta för att utvecklingen inte ska förbli lika långsam och ojämn som den blivit efter att Pekingdeklarationen undertecknades för 20 år sedan.
I ett slutdokument slog deltagarna fast att det ”i nuvarande takt kommer att ta 81 år innan det råder jämställdhet på arbetsplatserna”, samt ”mer än 30 år innan det råder en jämn könsfördelning på beslutsfattande positioner”.
Lakshmi Puri påpekar att ett av de 17 kommande utvecklingsmålen kommer att vara ägnat kampen för jämställdhet mellan könen och för att stärka kvinnors ställning.
Hon anser dock att det är viktigt att alla enskilda målsättningar fokuserar på kvinnors behov och hur kvinnor påverkas.
– Om målet om jämställdhet ska kunna uppnås så bör alla utvecklingsmål hänga samman med detta, säger hon.
I slutdokumentet kräver deltagarna att världens ledare agerar politiskt för att se till att tolv av de viktigaste punkterna i Pekingdeklarationen blir uppfyllda senast till år 2020.
Ett av dessa krav är att det ska råda en jämn könsfördelning på alla beslutsfattande positioner på internationell nivå.
Winnie Byanyima, chef för biståndsorganisationen Oxfam, menar att det är viktigt att FN ser till att de nya målen utformas med metoder som gör det möjligt att granska på vilket sätt utvecklingen påverkar båda könen – och inte bara ett genomsnitt av befolkningen.
– Varje målsättning måste kunna kontrolleras i förhållande till hur det påverkar både män och kvinnor. Detta för att vi ska kunna se att det inte bara är för männen som de hållbara utvecklingsmålen uppnås, utan också för kvinnor. Alla länder ska kunna dela upp statistiken och granska utvecklingen för båda könen, säger Winnie Byanyima.
Även Chiles president Michelle Bachelet betonade i sitt slutanförande vikten av att kampen för jämställdhet ställs i centrum.
– För oss som deltagit vid denna sammankomst är det omöjligt att tänka sig en framgångsrik agenda för utveckling utan att det centrala målet är att skapa jämställdhet mellan pojkar och flickor, och män och kvinnor, sade hon.
Michelle Bachelet, som tidigare var chef för UN Women, underströk samtidigt att framtiden går att påverka.
– Jämställdhetens flagga måste inom kort vaja i alla nationer, och vi måste vara optimistiska. Detta eftersom vi har en verklig möjlighet att göra varje plats på jorden mer human, mer rättvis, mer värdig – för alla människor som lever här.
