Sex dygn har gått sedan en man i 55-årsåldern slogs ned av nazister från Svenska Motståndsrörelsen, SMR, mitt på ljusa dagen utanför ett köpcentrum i Åkersberga norr om Stockholm. Polisen har ännu inte lyckats identifiera gärningsmännen. Det trots att SMR-aktivisterna fångats på bild och att de på sin propagandasajt Nordfront beskrivit misshandeln i både text och bild.
Arbetaren kunde dock redan i början av veckan identifiera samtliga av de nazister som var på platsen. Flera av dem figurerar i tidigare brottsutredningar om bland annat mord och mordförsök.
Först vid lunchtid på fredagen hade polisen lyckats få fram så pass bra kvalitet på bilderna att de hoppas kunna få fram identiterna på de misstänkta.
– Vi bedömer att det finns goda förutsättningar att identifiera dem. Efter det kommer de att bli kallade till förhör, säger Christer Sandström, informationsansvarig vid Roslagspolisen.
Men hur kan det komma sig att det tar så lång tid för en brottsbekämpande myndighet att få fram information som en normal internetanvändare med en enkel sökning får fram? En av förklaringarna kan vara att brottsutredare inom polisen inte har full tillgång till internet på sina arbetsdatorer.
Carina Hansson, som undervisar poliser i IT-frågor vid polisutbildningen på Linnéuniversitetet i Växjö, berättar att polisanställdas tillgång till internet innefattar en generell begränsning.
– Av säkerhetsskäl, för att inte någon ska kunna hacka oss eller det ska komma in virus, så har vanliga polisanställda och utredare begränsad behörighet att komma ut på nätet. Det innebär att det lagts en spärr på vissa sidor som kan anses känsliga och att vi inte kan plocka ned till exempel bilder från vissa länkar. Det kan också finnas sidor som är spärrade för att poliser inte ska gå ut på dem av nyfikenhet och kanske därigenom själva bli brottsmisstänkta, säger hon.
Det är bara de utredare som arbetar specifikt med brottslighet kopplad till nätet, terrorism och till exempel barnpornografibrott som inte omfattas av den generella begränsningen på sina arbetsdatorer.
– De utredare som jobbar med så kallade vardagsbrott, där till exempel misshandel hamnar, har normalt sett inte någon annan behörighet än andra polisanställda har. För att få tillgång till hela internet krävs att man går ut på en extern dator, förklarar Carina Hansson.
Men det förfarandet är alltså en riskfaktor för att utredningsarbetet fördröjs?
– Ja, det är det. Det här är ju en verklighet som är ganska ny för oss. För tio år sedan fanns över huvud taget inte det här fenomenet. Det är behovet som styr behörigheten, men det kan ju ta tid innan man upptäcker att det finns ett behov.
Arbetaren har pratat med poliser som beskriver hur de då de försökt besöka vissa sidor antingen får upp ett meddelande som säger att sidan inte är tillgänglig eller en ruta där de påminns om att de blir loggade om de går vidare.
– Problemet med detta är att det uttrycker ett kontrollbehov från polisorganisationen och ett underkännande av medarbetarnas bedömningsförmåga. Att information undanhålls utredare kan även vara en bidragande förklaring till den tafatthet som polisen visat till exempel i den aktuella näthatsdebatten, säger Rolf Granér lektor på polisutbildningen i Växjö.
– Internet är ett av de mest centrala verktygen för samhällsinformation och därmed utredningsarbete i dag.
Ännu på fredagen kunde man på Roslagspolisen inte komma ut på SMR:s sajt Nordfront från de vanliga arbetsdatorerna. Men enligt Stephan Ray, pressekreterare hos polisen, beror det inte på att Polismyndigheten spärrat den specifika sidan.
– De enda sidor som är spärrade är sådana som kan innehålla skadliga koder, virus och phishing, säger han.
En förklaring till att det inte går att komma åt den aktuella sidan menar han kan vara att det är de ansvariga bakom sajten Nordfront som spärrat polisens IP-adresser. I annat fall, menar han, skulle det kunna vara en bugg i Google Chrome som är den webbläsare polisen använder. Att poliser får upp varningsmeddelande när de försöker komma ut på vissa sidor förklarar han såhär:
– Det man kan säga är att Bluecoat som är det webbfilter vi använder ibland är lite väl finmaskigt och fångar upp lite för mycket.
Men att poliser över huvud taget kan använda internet i sitt dagliga arbete är en ny företeelse, det var först härom året som polisens nya datasystem Polar möjliggjorde det. Tidigare var det bara de på den civila sidan och utredare som arbetade specifikt med IT-brottslighet som hade arbetsdatorer med tillgång till det yttre nätet.
Den policy för polisers IT-användande som Polismyndigheten fortfarande använder är tio år gammal och turerna kring polisens datasystem har varit många. I februari förra året skrotade dåvarande rikspolischef Bengt Svenson det hårt kritiserade datasystemet Pust som var under utveckling och fick en prislapp för skattebetalarna på över 200 miljoner kronor.
– Svensk polis IT-hantering har karaktäriserats av en serie mindre professionella beslut och åtgärder. Det är en ren soppa helt enkelt, säger Rolf Granér.
Arbetaren har kommit i kontakt med en källa inom polisen med god insyn i IT-avdelningens arbete, såväl vid den tidigare Rikspolisstyrelsen som inom den nyinrättade Polismyndigheten. Hen menar att polisens IT-arbete präglats av bristande kompetens och otillräckligt engagemang.
– Det här är en kompetensfråga, det finns inte tillräckligt många som kan de här bitarna och de poliser som utbildas får inte särskilt mycket kunskap i de här frågorna. Det är beklämmande och riktigt illa att en brottsbekämpande myndighet inte kunnat hänga med och anpassa sig.
Detta menar hen kan bidra till den olyckliga konsekvensen att de enskilda utredarnas arbete försvåras och brott förblir olösta.
– Vi kan ju bara se hur det går till idag, som vid trippelmordet i Uddevalla nu i helgen. Nästan direkt om man gick in och läste på ett stort nätforum som Flashback så kom det snabbt ut mycket information. I dag sitter det privatpersoner som nästan hunnit utreda brotten långt före polisen är något på spåren. Och det här är just en sådan sida som man inte tyckt var lämplig och inte förstått att man kan ha nytta av i utredningsarbetet. Man kan konstatera att polisen inte ligger i framkant på det här området, säger källan.
Men med det nya datasystemet Polar som ger poliser åtkomst till både det egna interna nätet och det yttre hoppas hen dock att det ska bli bättre informationsåtkomst för samtliga utredare.
– Det är inte rimligt som det är i dag. Men när det nya systemet rullar igång över hela landet på alla utredande enheter så kommer det successivt bli lättare att komma åt all information som kan vara till nytta i arbetet.
