I tisdags inleddes förhandlingarna mellan LO och Bemanningsföretagen om ett nytt kollektivavtal för bemanningsbranschen. Arbetsköparorganisationen kräver bland annat att avtalet öppnar för uthyrning av långtidsarbetslösa till halva priset genom regeringens föreslagna matchningsanställningar.
– Är du arbetslös i sju år kan du bevisligen inte få jobb utan samhällsstöd. Ingen vill anställa dessa till marknadspris. Men ska de här individerna vara förpassade till arbetslöshet i resten av sitt liv eller ska man hjälpa dem, säger Henrik Bäckström, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen.
Kravet baserar sig på det förslag till ny anställningsform som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, S, i mitten mars skickade ut på remiss. Förslaget, som grundas på en utredning beställd av föregående regering, är att låta bland annat bemanningsföretag billigt hyra ut de långtidsarbetslösa som tidigare hamnat i Fas 3.
Enligt den socialdemokratiske utredaren, Anders Lago, ska detta ske genom så kallade matchningsanställningar, där den långtidsarbetslösa anställs av exempelvis ett bemanningsföretag till kollektivavtalsenlig lön. Men arbetsköparen behöver bara betala 15 procent av lönen, de resterande 85 procenten betalas med skattemedel genom arbetsförmedlingen.
Idén är sedan att bemanningsföretagen ska göra det attraktivt för kundföretagen att hyra in den långtidsarbetslösa för uthyrning till ett kraftigt rabatterat pris. Anders Lago föreslår exempelvis halvt pris. Men Henrik Bäckström vill inte binda upp sig vid någon speciell rabatt.
– De får betala ett pris, men ett så pass lågt pris att de skulle vara beredda att ta emot de här personerna, säger Henrik Bäckström.
Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds Universitet, ser överhängande risker med förslaget så som det är utformat i dag. Även om tanken att skrota Fas 3 är god kan matchningsanställningarna både tränga undan vanliga anställningar, men också få konsekvenser för de bemanningsanställda som hyrs ut till fullt pris. På lång sikt kan anställningsformen dessutom pressa lönerna nedåt i branscher med hög andel subventionerade jobb.
– Det kan bli så att bemanningsföretagen anställer färre på vanligt sätt eftersom man på så sätt kan göra större vinster, samma sak gäller i kundföretaget. Då blir det rimligen färre som får anställning på normalt sätt, säger han.
För att systemet inte ska få denna effekt krävs noggrann kontroll av både myndigheter och fack. Men även om kontrollen skrivs in i kollektivavtalen finns det en risk att matchningsanställningarna snedvrider konkurrensen i branscher med många subventionerade jobb och att kollektivavtalen inte alltid tillämpas i praktiken.
– Även om anställningarna regleras hos seriösa aktörer finns det många företag i matchningsbranschen som står utan kollektivavtal. Där finns både oseriösa företag och rent av kriminella, säger Anders Kjellberg.
Enligt Markus Pettersson, förbundssekreterare på Transport, har denna farhåga redan blivit verklighet när det gäller de subventionerade anställningar som införts under de senaste åren.
– Det har varit slående att de här typerna av anställningar har gått till företag vi inte har kollektivavtal med och uttnyttjats skrupelfritt av arbetsgivaren. Man bör ta kontroll över det system som finns – inte subventionera oseriösa företag, säger han.
Ingen vet i dag om det blir tillräcklig kontroll, hur det slutgiltiga riksdagsbeslutet kommer att se ut, eller om det ens kommer så långt. Att matchningsanställningarna trots detta finns med på Bemanningsföretagens kravlista finner Anders Kjellberg förvånansvärt.
– Man bör ju inte teckna avtal förrän man vet den exakta utformningen. Frågan är vad arbetsgivarna vill uppnå med att få in det redan nu.
Men även om Kent Ackholt, ansvarig för bemanningsavtalet hos LO, delar farhågorna kring undanträngingseffekterna är han inte särskilt oroad.
– Det är först när man tecknar ett sådant avtal som det blir ett problem. Som läget ligger i dag tänker vi inte teckna avtal om anställningsformer som inte finns på arbetsmarknaden, säger han.
