Över 600 000 personer hade förra året en privat sjukvårdsförsäkring. I början av 2000-talet låg siffran runt 100 000 personer. Det visar statistik från försäkringsföretagens branschorganisation Svensk Försäkring.
Med en privat sjukvårdsförsäkring är du garanterad påbörjad behandling inom 14 dagar, medan du av det offentliga garanteras behandling inom 187 dagar.
En privat sjukvårdsförsäkring ger dig en gräddfil förbi vårdköerna. Detta trots att hälso- och sjukvårdslagen säger att det är den med störst vårdbehov som ska ha företräde till vården.
John Lapidus, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Göteborg, har i en nyutkommen avhandling studerat drivkrafterna bakom trenden med privata sjukvårdsförsäkringar.
– När man började privatisera driften av vården påstod förespråkarna att det inte behöver ha några konsekvenser för finansieringen av vården. Det är bara en fråga om vem som utför. I teorin kanske det skulle kunna fungera så. Men det vi ser är att den allt mer privatiserade driften har skapat ett tryck mot ökad privat finansiering, säger John Lapidus till Arbetaren.
Han förklarar att försäkringsbolagen tidigare hade mycket få instanser att skicka sina försäkringspatienter till, då de inte togs emot på landstingsdrivna sjukhus och vårdcentraler.
När fler vårdcentraler och sjukhus började drivas privat växte möjligheterna att skicka försäkringspatienter på alla nivåer och över hela Sverige.
– Privatiseringen av driften skapade förutsättningar för den här marknaden att växa. Men det finns också ett tryck från de privata vårdgivarna som måste sprida sina risker. Det är vanskligt att bara förlita sig på landsting som uppdragsgivare. Dessutom tjänar de mer på försäkringspatienterna, då försäkringsbolagen betalar mer, säger John Lapidus.
I praktiken fungerar gräddfilerna så att privata vårdgivare som tar emot försäkringspatienter ofta har en administratör som jobbar med att trycka in försäkringspatienter i schemat så de får vård inom utlovad tid.
I avhandlingen djupintervjuas en tidigare chef på det vinstdrivna Lundby sjukhus i Göteborg, ett sjukhus som både har avtal med landstinget och tar emot försäkringspatienter som är garanterade vård inom 14 dagar.
Den intervjuade chefen säger att personen som arbetar med att klämma in försäkringspatienter i schemat måste vara någon ”som kan flirta med motvilliga läkare” och erbjuda extra pengar för besväret att trycka in försäkringspatienter i schemat.
Hen berättar också att det på Lundby fanns läkare som motsatte sig vinster i vården och försäkringspatienter, men framhåller att man då som chef måste tala om att det kan påverka lönen att motsätta sig vissa patienter eller schemaändringar.
Den tidigare chefen betonar också att försäkringspatienterna är väldigt viktiga för vinsten. ”Du budgeterar för den offentligt finansierade sjukvården och försäkringspatienterna blir en bonus”, säger hen i studien.
De privata sjukvårdsförsäkringarna är till viss del finansierade av skattepengar. Detta genom att det finns möjlighet att göra ett bruttolöneavdrag som innebär att sjukvårdsförsäkringen ges som en skattefri löneförmån som dras av på lönen.
– De privata sjukvårdsförsäkringarna leder till minskade skatteinkomster, dels genom bruttolöneavdrag och dels genom att de, i viss mån, är avdragsgilla för arbetsgivaren. Det är skattepengar som annars kunde ha lagts på den offentliga vården, säger John Lapidus.
– På ett mer allmänt plan kan man säga att varje sjuksköterska eller läkare som arbetar med försäkringspatienter är en förlust för det allmänna, då hen annars kunde ha arbetat i den offentliga vården.
John Lapidus befarar också att utvecklingen leder till en urholkad skattevilja.
– De som betalar en privat sjukvårdsförsäkring betalar dubbelt för vården, dels via skatten och dels via försäkringen. Betalar man mer och mer på egen hand minskar det benägenheten att vilja betala skatt. Det är ju ingen slump att det här systemet förespråkas av samma grupper som argumenterar för sänkt skatt.
Han menar att det i sin tur bottnar i en ideologisk omsvängning kring välfärdsmodellen.
– Ser man det i ett större perspektiv så rör vi oss från en mer generell välfärdsmodell mot en liberal halvprivat välfärd.
