Storbritanniens nyvalda konservativa regering visar facket tänderna. Som en av de första åtgärderna efter valsegern ska nu den redan hårt begränsade strejkrätten inskränkas ytterligare. Enligt facken skulle de nya reglerna innebära slutet för strejker i offentlig sektor.
De brittiska fackförbunden rasar mot regeringens planer på att ytterligare begränsa en av Europas mest restriktiva strejkrätter. Som en av de första åtgärder som regeringen presenterat återfinns vallöftet om hårdare regleringar av strejkrätten för offentliganställda.
– Vi har redan varit tydliga med att när det gäller strejklagar kommer det att bli märkbara skillnader, säger den omvalda näringsministern Sajid Javid till BBC.
Lagförslaget innebär att minst 50 procent av alla fackmedlemmar måste ha röstat för strejk i en sluten omröstning. För anställda inom offentlig sektor måste dessutom minst 40 procent av fackmedlemmarna ha deltagit i en strejkomröstning för att strejken ska bli laglig. Utöver det ska förbudet mot att använda bemanningsanställda för att bryta strejken slopas.
Planerna har fått facken att gå i taket. Enligt fackförbundet Unites ordförande Len McCluskey skulle förslaget kunna innebära ett slut för strejker i den offentliga sektorn. Men redan innan valet varnade han de konservativa för att om de gör förslaget till verklighet kommer facket att strejka olovligen.
– Om en lag är omdömeslös, när den förtrycker folket och tar deras frihet ifrån dem, kan vi då respektera den? Jag ställer egentligen inte frågan, jag ger er svaret. Det kommer inte att hända, sade han under ett tal innan valet.
David Cameron uttalade sig under valrörelsen om fackens strejker som ”ett hot mot ekonomin”. Men enligt Kim Hoque, professor i personalvetenskap på Warwick Business School, saknar argumentet bäring.
– Antalet strejker per år är på en lägstanivå och tenderar att vara i en eller två dagar. Påståendet att de här lagarna introduceras för att motverka en skadlig effekt på landets ekonomi är ett resonemang som helt enkelt inte är trovärdigt, säger han.
Motivet bakom lagarna är, enligt Kim Hoque, helt ideologiska. Ett arv från Margaret Thatchers tid.
– De innebär förmodligen de största förändringarna sedan 1980-talet. Den konservativa regeringen föreslår saker som inte ens Margaret Thatcher skulle vågat göra. Det kommer att ha en massiv inverkan på rätten att vidta fackliga stridsåtgärder, säger han.
Under Margaret Thatcher genomfördes kraftiga begränsningar av strejkrätten. För att en strejk ska vara laglig måste fackförbundet först ha genomfört en sluten omröstning bland medlemmarna per post.
Omröstningen måste ha varslats om sju dagar i förväg. Om en majoritet av medlemmarna röstar för en strejk måste arbetsköparen varslas ytterligare sju dagar innan strejken träder i kraft.
Kim Hoque hyser inga tvivel om att lagen kommer att bli verklighet. Men huruvida det kommer att innebära fackens slutliga nederlag är för tidigt att säga, enligt honom.
– Allt beror ju på om fackförbunden gör verklighet av sina hot om olovliga strejker. Kanske kan också de här lagarna väcka liv i fackmedlemmarna och göra dem mer benägna att rösta i strejkomröstningarna.
Kim Hoque förväntar sig att fackförbunden kommer att kämpa med näbbar och klor för sin strejkrätt och inte helt utan folkligt stöd. Det kommer, enligt honom, inte vara svårt för facken att hitta saker att kritisera.
– I dag hålls strejkomröstningar på ett sätt inte olikt parlamentsval. Men killen som introducerar de här lagarna fick sin plats med ett valresultat på 38 procent. Det är uppenbart att det är en princip för dem och en annan för alla andra.
