Protesterna i Honduras kommer efter den stora korruptionsskandalen inom Socialförsäkringsinstitutet som rullats upp under våren. Summor på uppemot 350 miljoner dollar, delvis avsatta för att bekämpa landets omfattande problem med gängkriminalitet, ska ha förskingrats.
Förskingringen har skett med hjälp av falska checkar och kontrakt till diverse påhittade läkemedelsföretag upprättade av personer nära knutna till den sittande presidenten Juan Orlando Hernández. Delar av pengasummorna ska sedan ha använts av det styrande nationalistpartiet inför presidentvalet i slutet av 2013. Nu kräver allt fler människor presidentens avgång.
– Toleransnivån för korruption har nått sin gräns. Folk har helt enkelt tröttnat, säger den honduranska journalisten Thelma Mejía till den amerikanska tidningen Los Angeles Times.
Vågen av protester följer samma mönster som i andra centralamerikanska länder den senaste tiden. Även i Guatemala och Costa Rica har nya sociala rörelser mobiliserat människor som tidigare inte varit ute på gatorna, Motståndet mot de korruptionsanklagade regeringarna växer dessutom ju längre tiden går.
– I Honduras är det främst studenter och unga som leder demonstrationerna. Samtidigt går paramilitära grupper med nära kopplingar till regeringen och militären hårt fram. Minst fyra studenter, den yngsta så ung som 13 år, har mördats, säger Latinamerikakännaren och Latinamerikagruppernas före detta ordförande Francisco Contreras, till Arbetaren.
Han tror dock inte att protesterna kommer att leda till president Juan Orlando Hernández avgång, men att de på sikt kan öppna nya möjligheter för landet.
– Det kommer ju nya avslöjanden om korruption varje dag och fattigdomen är enorm. Så det är klart att etablissemanget och det styrande konservativa partiet försvagas, säger han.
Korruptionsskandalen har också påverkat andra länder i regionen. Inte minst USA, som varje år skickat stora summor i bidrag för att försöka minska de stora flyktingströmmarna från Latinamerika. Bidrag som nu alltså ser ut att åtminstone delvis ha finansierat den sittande regeringens kampanj, vilken ledde fram till den omdiskuterade valsegern 2013 – något som också sätter presidenten under stor press.
Efter militärens statskupp i Honduras 2009, som fördömts av bland annat FN:s generalförsamling och den amerikanska samarbetsorganisationen OAS, har situationen för landets redan hårt drabbade fattiga befolkning blivit värre. Flera journalister och oppositionsaktivister har också mördats de senaste åren.
Honduras brottas med skyhög kriminalitet och toppar listan över länder med världens högsta mordfrekvens. Men fortfarande sitter alltså kuppmakarna vid makten med starkt stöd av landets militär.
– Även om jag inte tror att regeringen kommer att avgå så tror jag på lite längre sikt att det är något historiskt vi ser. Det kommer att bli svårt att stoppa de krafter som är på gång nu, säger Francisco Contreras.
