Nato-landet Turkiet kommer under inga omständigheter acceptera att kurderna i norra Syrien bildar en egen stat, meddelade president Erdoğan under talet i Istanbul förra fredagen. Samtidigt kom flera rapporter om att premiärministern Ahmet Davutoğlu redan förberett den turkiska armén på att invadera gränsområdet mot norra Syrien, där bland annat den kurdiska staden Kobane ligger och där de kurdiska styrkorna YPG och YPJ sedan drygt ett år tillbaka slagits mot Islamiska staten, IS.
Rapporterna kommenterades inte av den turkiska regeringen, men källor till flera turkiska medier berättar om att upp till 18 000 soldater planeras att sättas in för att ta över en 30 kilometer bred och 100 kilometer lång landremsa inne på syrisk mark, med Kobane alldeles i närheten.
I området, som till viss del kontrolleras av det kurdiska partiet PYD och dess väpnade självförsvarsstyrkor, riskerar en militär invasion från Turkiet att leda till kaos. Från den turkiska regeringens sida har man länge varit rädd att den kurdiska organiseringen och befrielsekampen i Syrien ska sprida sig. Därför har det varit lätt för IS-medlemmar att ta sig in i Syrien via den turkiska gränsen medan kurder som velat slåss i Kobane stoppats av tungt beväpnad militär, något som lett till hård kritik från omvärlden. En militär invasion skulle med största sannolikhet drabba kurderna hårt, men även IS skulle troligen tvingas backa från området.
Pär Jönsson är Mellanösternanalytiker vid Utrikespolitiska institutet, och han säger till Arbetaren att Turkiet ser den kurdiska kampen som ett större hot än terroristorganisationen IS.
– Erdoğan är nog ganska nöjd med att IS klubbar på YPG. Och även om en eventuell kurdisk stat ligger långt fram i tiden signalerar hans tal att han under inga omständigheter kommer att acceptera det.
Ändå är Pär Jönsson tveksam till om Turkiet menar allvar med planerna på en militär invasion. Även från den turkiska militärens sida har kritiska röster höjts mot presidentens tal. Landet, som bortsett USA har den största armén i Nato, skulle dock kunna genomföra planerna utan större protester från världssamfundet, tror Pär Jönsson.
– De skulle naturligtvis säga att de går in för att bekämpa terrorism, något som skulle vara svårt för omvärlden att fördöma med tanke på att IS finns i området.
Enligt Pär Jönsson ser Turkiets president Erdoğan på den kurdiska gerillan PKK, som har nära band till det syrisk-kurdiska partiet YPD och dess självförsvarsstyrkor, på samma sätt som USA och Europa ser på Al-Qaida och IS.
– Från Erdoğans sida förändrar inte en eventuell kurdisk stat i Syrien särskilt mycket, det han är rädd för är vad som i sådana fall följer i de kurdiska områdena i det egna landet.
YPG-ledaren Saleh Muslim har dock sagt att det i dagsläget inte finns några planer på att försöka upprätta en kurdisk stat i området. Syrien är i fullt inbördeskrig och en statsbildning i landets norra delar skulle vara otroligt komplicerad. Men skulle Turkiet gå in över gränsen och attackera kurdiska styrkor i det autonoma Rojava-området lär reaktionerna från bland annat PKK i landet inte vänta på sig, förklarar Pär Jönsson.
– Men eftersom både EU, Nato och USA förklarat PKK som en terroristorganisation skulle det nog inte bli allt för kraftiga fördömanden, säger Pär Jönsson.
