Efter terrorattentatet i måndags mot invigningen av ett nytt kulturhus i Suruç, en stad med övervägande kurdisk befolkning bara en mil norr om Kobane i den kurdkontrollerade delen av norra Syrien, talade Turkiets premiärminister Ahmet Davutoglu om ”en attack mot hela vårt land” och manade till enighet. Det har dock inte fått stopp på farhågorna om att den turkiska staten, eller delar av den, i själva verket är inblandad i bombdådet vars offer var vänsterungdomar som rest ned för att hjälpa till med återuppbyggnaden av Kobane.
Mycket snabbt efter explosionen var kravallpolis på fötterna i Suruç, och sköt bland annat tårgas på människor som uttryckte sin vrede över dådet.
Runt om i Turkiet, bland annat i Istanbul, drabbade demonstranter samman med polis. Regeringen har utfärdat förbud mot att visa bilder på de dödade ungdomarna, och blockerade tillfälligt Twitter i hela landet för att motverka spridning av bilder och filmer från attentatet, och – enligt kanadensiska CTV News – för att stoppa uppmaningar till protester mot regeringen för att man inte gjort tillräckligt för att förhindra attacken.
Det prokurdiska vänsterpartiet HDP, som lyckades ta sig över världens högsta procentspärr och kom in i parlamentet nyligen, har riktat anklagelser mot regeringen. Partiledaren Cesim Soylu säger dock, bland annat i en intervju med Sveriges Radio, att HDP kommer att agera med fredliga medel.
Den kurdiska gerillan PKK har däremot tagit på sig morden på två poliser i staden Ceylanpinar vid syriska gränsen, som hämnd för Suruç.
Turkiska myndigheter skyller terrordådet i Suruç på Islamiska staten IS, och kallar det en hämnd för att man agerat mot IS i Turkiet. Men gång på gång har Turkiet tvärtom anklagats för att på olika vis bistå IS i deras kamp mot kurderna i norra Syrien.
Inte minst har kritiken gällt det uppenbara – kurder som ville hjälpa till att försvara Kobane under belägringen hade inte en chans att ta sig över gränsen, medan frivilliga som rest för att ansluta sig till IS lätt verkade kunna ta sig igenom.
Ekim Caglar, statsvetare och turkietkännare, säger att en spridd uppfattning är att Turkiets association till IS blivit en belastning, och att man nu försöker distansera sig från organisationen. Bombdådet i Suruç skulle kunna användas för detta.
– Men även om säkerhetstjänsten inte kände till planerna i förväg bär AKP ett ansvar, säger han till Arbetaren.
Kan det vara ett sätt att skaffa sig en anledning att gå in i Syrien?
– Det vore det perfekta brottet för att dra in Turkiet i ett krig. De skulle kunna få sympati även i vissa kurdiska kretsar.
Terrordådet är ett hårt slag mot hjälpverksamheten i Kobane. Redan innan sprängningen hade myndigheterna bara gett 50 av de 300 ungdomarna tillåtelse att resa över gränsen. Efter attentatet stoppades även de från att ta sig till Kobane.
Ekim Caglar säger att AKP, som innehaft makten sedan 2002 men som gick bakåt i senaste valet, i dag i stort sett kontrollerar hela statsapparaten.
– Innan 2010 var militären en kemalistisk motpol, men i dag kontrollerar AKP även militären.
Sedan intervjun med Ekim Caglar gjordes har utvecklingen gått snabbt. På fredagsmorgonen inleddes en omfattande polisaktion i Istanbul med razzior på 140 adresser i jakt på IS- DHKP-C- och PKK-medlemmar, rapporterar den turkiska sajten Radikal. Samtidigt kommer rapporter om eldstrider mellan turkisk militär och IS-män på IS-kontrollerat område på den syriska sidan av gränsen.
Artilleribeskjutning mot IS-ställningar i närheten av gränsstaden Jarabulus vid Eufrat, en stad längre västerut än de kurdkontrollerade Kobane och Tel Aybad, ska enligt uppgifter på fredagsmorgonen ha inletts.
Enligt ett uttalande från premiärministern attackerade turkiskt stridsflyg på fredagsmorgonen flera IS-mål i Syrien, rapporterar Reuters.
USA:s flygvapen, som hjälpt kurdiska YPG med flygunderstöd, har nu också för första gången i detta krig fått tillåtelse att använda turkiska flygbaser.