Efter drygt fem veckors öppen konflikt, med bland annat övertidsblockader, nådde deltidsbrandmännen och arbetsköparparten Sveriges kommuner och landsting, SKL, förra onsdagen en överenskommelse.
Det nya avtalet, det första som tecknats sedan 1950-talet, innehåller en löneöökning med 6,5 procent på ett år i stället för en ökning med 15 procent över tre år vilket var vad Brandmännens Riksförbund, BRF, hade yrkat på.
Dagarna efter avtalet skrevs var det flera medlemmar som uttryckte sitt missnöje på förbundets hemsida.
”2 kr mer/timme än tidigare för en beredskapsvecka, blygsam höjning för utryckningsersättning. Ett fall framåt i jämförelse med den 50-öring som först erbjöds men jag är rädd att detta inte kommer hindra fortsatta avhopp från deltidskårerna”, skriver en av dem.
Men trots att man inte lyckades få igenom alla krav är Magnus Sjöholm, distriktsombudsman på BRF, nöjd.
– Alltså, vi är nöjda med helheten. Det är klart att man alltid vill ha lite mera pengar, men samtidigt handlar det inte bara om det, säger han till Arbetaren.
– Vi har fått till ett avtal med klara förbättringar som gynnar båda sidor. Vi har också fått till en dialog med arbetsgivarsidan och fått dem att förstå vilka problem som finns inom yrket och vi kommer att fortsätta driva på förbättringsarbetet.
Enligt Magnus Sjöholm gäller det bland annat att få till en ökad rekrytering till yrket.
– Deltidsbrandmannajobbet har inte entusiasmerat den yngre generationen, vilket jag till stor del tror beror på att lönen har varit väldigt dålig sett till dagens arbetsmarknad. Men sedan finns det över lag en stor okunskap i samhället om vad deltidsbrandmän egentligen gör. Där har den här konflikten hjälpt till att sätta yrket på kartan.
Konflikten, som inleddes den 15 juni, har berört de två tredjedelar av Sveriges 15 000 brandmän som är deltidsanställda. Sedan stridsåtgärderna inleddes har BRF fått 800 nya medlemmar, enligt Magnus Sjöholm.
– Vi var beredda att trappa upp konflikten om arbetsgivaren inte gått oss till mötes. Vi hade ytterligare ett varsel lagt som skulle träda i kraft bara dagar efter avtalet träffades och ytterligare ett den 15 augusti, säger han.
Erika Lundkvist arbetar som deltidsbrandman i Björklinge i Uppsala län. Även hon är glad över det fokus som yrket kommit att få i och med strejken, men är inte helt nöjd med avtalet.
– Det var väl lite sådär. Det som rörde gravida är bra, men samtidigt så är det inte så många kvinnor som jobbar som deltidsbrandmän, framför allt inte i barnför ålder. Man kan säga att det bästa med avtalet kommer en väldigt liten grupp till del, säger hon.
Hon är också besviken på att förbundet inte lyckades driva igenom kravet på en 15-procentig löneökning.
– Det låter ju jättebra att få 6,5 procent i löneförhöjning, det skulle väl vilken yrkesgrupp som helst tycka. Men samtidigt ligger våra löner betydligt lägre än andra jourarbetares, till exempel snöröjare. Och det trots att vi har samma arbetsgivare – kommunen.
Erika Lundkvist hoppas ändå att avtalet är ett första steg på vägen för fler förbättringar inom branschen.
– Det finns en hel del att se över. Bland annat är det ett problem att det inte finns tillräckligt med folk och att man då tvingas ta många extrapass utan att få övertidsersättning för det. På min station är det inte så men jag vet ställen där de verkligen går på knäna på grund av personalbrist. Sedan behöver även rätten till semester ses över, säger hon.
Precis som Magnus Sjöholm tror hon att det är den låga lönen som avskräcker människor från att söka sig till yrket, men också att det blir tunga lass att dra för dem som arbetar i glesbygden om man inte har full bemanning på stationen.
