Kommunal, Vårdförbundet och Läkarförbundet lämnade i början av juni in en anmälan mot neonatalavdelning 316 på Östra sjukhuset, en del av Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i Göteborg till Arbetsmiljöverket.
I skrivelsen, som är en är en så kallad 6:6-anmälan, påtalar facken brister i arbetsmiljön så som överbeläggning, personalbrist, övertidsarbete, sjukskrivningar och stress.
Facken begärde att antalet vårdplatser ska stå i relation till antal inskrivna patienter och att det ska finnas tillräcklig bemanning med rätt kompetens dygnet runt.
I dagsläget får oerfaren personal som saknar kompetens för uppgifterna ta ansvar för svårt sjuka barn, och personalen har ingen möjlighet att ta ut sina raster eller den semester de har rätt till, enligt skyddsombuden.
– Utifrån att vi är kort om personal och vi är så måna och rädda om patienterna. Här talar vi om en väldigt utsatt grupp med mycket små barn, vissa födda så tidigt som vecka 22, så det är personalen som går sönder i stället. Man hinner inte äta, gå och kissa eller reflektera och det leder till samvetsstress, säger Marianne Andersson-Steen, huvudskyddsombud för Vårdförbundet.
Anmälan besvarades av arbetsköparen med en beskrivning av de åtgärder som skulle vidtas. Men inga av de förbättringar som utlovades har infriats, menar skyddsombuden.
På tisdag, den 25 augusti, håller Arbetsmiljöverket ett möte med de fackliga representanterna och arbetsköparen för att göra en bedömning om huruvida anmälan ska bifallas och arbetsköparen eventuellt föreläggas vite i det fall åtgärderna för att förbättra arbetsmiljön varit otillräckliga.
– Den anmälan vi fått in handlar om hög arbetsbelastning och det är ett nationellt problem skulle jag vilja säga. Jag har arbetat i många år och jag märker av en ökning av 6:6-anmälningar. Det är ett rop på hjälp helt enkelt, personalen är så pressad och arbetgivaren kan inte rekrytera personal fast det finns pengar, säger Ingrid Högstedt, den inspektör vid Arbetsmiljöverket som handlägger ärendet.
Inför mötet nästa vecka vill facken se både en kortsiktig och en långsidig plan från arbetsköparens sida.
– Det är i dagsläget en väldigt pressad situation. I början av sommaren var det tolv vakanta tjänster och det lär ju sannolikt vara fler nu, säger Marianne Andersson-Steen.
– Vi måste få till en arbetssituation som både är patientsäker och som gör att personalen vill och orkar arbeta kvar. Man måste få en chans att återhämta sig och kunna arbeta till 65 eftrsom det är pensionsåldern.
Även på läkarsidan råder det personalbrist. Framför allt är man på Läkarförbundet bekymrad över att man inte kan erbjuda de patienter som behöver vård platser utan i stället får lägga mycket tid på att skicka runt svårt sjuka nyfödda barn till olika vårdenheter i landet.
– Vi instämmer i Vårdförbundets beskrivning av läget. Men jag skulle vilja säga att det här är ett kroniskt problem som ställs på sin spets på sommaren och som arbetsgivaren inte tagit på fullt allvar, säger Nils Ekvall, ordförande för Göteborgs Läkarförening.
– Neonatalvården är en konstant verksamhet, det föds hela tiden barn. I dag kan vi dessutom bota och hjälpa många fler, och fler av barnen överlever, vilket är positivt.
Nils Ekvall påpekar att förlossningstalen de senaste tio åren har ökat med 20 procent, men att det inte skjutits till mer resurser för det.
– Barnsjukvården är mycket mindre än vuxensjukvården, men den är dyrare för att man måste vara fler som jobbar i den. När det gäller förlossningsvård är den inte helt jämn, det kan födas tre barn med stora vårdbehov samtidigt, då måste man ta höjd för verksamheten.
Han menar att den arbetsmiljö som nu råder innebär en patientsäkerhetsrisk.
– Ja, så är det. Nu är personalen i och för sig duktig på att arbeta för att minimera den risken, men det är uppenbart att den finns.
Eva Engström, som under sommaren varit tillförordnad verksamhetschef för neonatalverksamheten, har avfärdat kritik om att vårdtagarnas säkerhet äventyras.
– Det finns väldigt tydliga handlingsplaner för att inte riskera patientsäkerheten, sade hon till Göteborgs-Posten tidigare i somras.
– Vi håller naturligtvis med om att det är en mycket svår situation. Tyvärr delar vi personalbristen med flera andra stora neonatalkliniker i Sverige.
Men Nils Ekvall godtar inte ursäkterna om att det ser ut såhär på många platser i Sverige, inte minst inom förlossnings- och neonatalvården.
– Det är sådant man får höra väldigt ofta. Men det är inget försvar, för det är alldeles uppenbart att man inte gör tillräckligt här. Det är så att man erbjuder både för lite lönemässigt och karriärsmässigt för att kompetensen ska stanna kvar. De sköterskor som arbetat länge måste värdesättas för att de stannar kvar på en arbetsplats och sliter, säger han.
Cheferna har också vid flera tillfällen hävdat att arbetsmiljön kommer att förbättras i september då avdelningen slås ihop med neonatalavdelning 210 i Mölndal.
– Det kan säkert bli bättre, men det löser långt ifrån hela problemet. Ofta är det så att man andas ut efter sommaren och tycker det går lite bättre, men innan man vet ordet av kommer det snart en ny sommar.
Arbetaren har sökt Henrik Almgren, den ordinarie verksamhetschefen för neonatalvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset som åter är i tjänst, för en kommentar, dock utan framgång.
