Ahmed Ettanj är en 26-årig medieaktivist från gruppen Equipe Media.
För tillfället söker han tillgång till en lägenhet med en takterrass och utsikt över det torg där nästa demonstration för självständighetsrörelsen ska hållas i centrala al-Ayun i Västsahara.
– En sådan plats är viktig för att vi ska kunna bevaka den marockanska polisens brutalitet, säger han.
Det finns inga nyhetsbyråer på plats och utländska journalister nekas tillträde – eller utvisas om de grips, förklarar Ahmed Ettanj.
Det bekräftas bland annat av den spanske journalisten Luís de Vega. Han utvisades 2010 och förklarades för persona non grata av de marockanska myndigheterna efter att ha tillbringat åtta år i Marockos huvudstad Rabat.
– Västsaharafrågan är en av de mest känsliga för journalister i Marocko. De av oss som vågar ta itu med den får ta konsekvenserna, säger Luís de Vega.
Han tillägger att han är helt övertygad om att han använts som ett avskräckande exempel eftersom han var en av de utrikeskorrespondenter som tillbringat mest tid i Marocko.
I år är det 40 år sedan Marocko inledde ockupationen av Västsahara, ett område lika stort som Storbritannien, efter att Spanien släppt kontrollen över den forna kolonin.
Sedan vapenvilan undertecknades 1991 mellan Marocko och Polisario – som leder den västsahariska motståndskampen och som FN erkänner som en legitim representant för det västsahariska folket – har Marocko haft kontroll över i princip hela området, även Atlantkusten.
Västsahara står på FN:s lista över länder som ska avkoloniseras.
Mohamed Mayara, som också arbetar för Equipe Media, berättar att hans pappa försvann efter att ha gripits av de marockanska myndigheterna två månader efter att Mohamed fötts, och att pappan sedan dess inte hörts av.
Han säger också att han likt de flesta av kollegorna gripits och utsatts för tortyr flera gånger. Men de konstanta trakasserierna har inte avskräckt Mohamed Mayara från att fortsätta arbetet.
I dag bor en stor del av Västsaharas befolkning i algeriska flyktingläger i Tindouf. Equipe Media har kontakt med Polisario som har sin bas där och även med 24-årige Hayat Khatari, den enda reporter som öppet arbetar för västsaharisk tv.
Hayat Khatari började arbeta som journalist 2010 när lägret Gdeim Izik utanför al-Ayun stormades av marockanska myndigheter. Lägret hade uppförts i protest mot Marockos ockupation av Västsahara.
– Vi måste arbeta hårt och utsätta oss för stora risker för att kunna balansera propagandan som sprids från Marocko om allt som händer här, säger Hayat Khatari.
Hon berättar att hon senast i december 2014 greps efter att hon bevakat en demonstration för självständighetsrörelsen i juni samma år.
Till skillnad från Mahmood al-Lhaissan, som tidigare arbetade för västsaharisk tv, släpptes hon efter några dagar i fängelse.
Pressfrihetsorganisationen Reportrar utan gränser meddelade i mars att Mahmood al-Lhaissan tillfälligt släppts den 25 februari, åtta månader efter att han greps i al-Ayun, men att han ska ställas inför rätta bland annat anklagad för deltagande i en ”väpnad sammankomst”.
Samtidigt fördömde organisationen att de två franska journalisterna Jean-Louis Perez and Pierre Chautard utvisats i februari, efter att ha rapporterat om den ekonomiska och sociala situationen i Marocko för tv-kanalen France 3.
De greps av marockanska myndigheter under ett besök hos den lokala människorättsorganisationen AMDH. Organisationen har anklagats av inrikesdepartementet för att ”undergräva säkerhetsstyrkornas arbete”.
Amnesty International och Human Rights Watch har återkommande fördömt människorättskränkningar i Västsahara under de senaste årtiondena.