Konflikten om kalkbrytningen i Ojnareskogen har rasat i tio år, men i och med att regeringen nu fattat beslut om att utse skogen till Natura 2000-område kan den slutligen ha avgjorts. Från motståndarna till ytterligare kalkbrytning togs beskedet emot med glädje och lättnad.
– Det är jättebra. Det är väldigt många som har kämpat länge för detta. Slutsatsen vi drar är att det lönar sig att kämpa, säger Elin Götmark, talesperson för Skydda Skogen, en av de organisationer som motsatt sig ytterligare kalkbrott.
Men IF Metalls ordförande Anders Ferbe riktar nu stark kritik mot regeringens beslut, vilket enligt honom kan leda till att 400 jobb direkt och 3 000 indirekt går förlorade. Han anser att det borde ha gått att hitta en mellanväg där både naturen och industrin togs till vara.
– Man måste också svara på frågan om var man ska ta den nödvändiga kalken ifrån. Att vi i stället ska importera kalk från länder där man inte vet hur förhållandena är och sedan transportera detta över vatten är inte heller bra ur miljösynpunkt, säger Anders Ferbe.
Turerna kring det finska företaget Nordkalks planerade kalkbrott i Ojnareskogen kring sjön Bästeträsk på Gotland har kantats av omväxlande positiva och negativa myndighetsbesked, civil olydnad och en infekterad debatt där arbetstillfällen och vinstintressen ställts emot miljöskydd. Miljöorganisationer och lokala föreningar har varnat för att kalkbrottet skulle förstöra vattentäkten Bästeträsk och fördjupa öns dricksvattenproblem.
Men från lokala socialdemokratiska politiker och IF Metall har uttryckt oro för vad som ska hända med jobben när Nordkalks nuvarande brott är utarmat om fem år. Seger har omväxlande utropats från båda lägren.
I början av veckan meddelade klimat- och miljöminister Åsa Romson, MP, att regeringen, på Naturvårdsverkets uppmaning, utnämner hela Ojnareskogen till ett 10 000 hektar stort så kallat Natura 2000-område.
– Området kring Bästeträsk är ett världsunikt och omistligt naturområde. Dagens beslut visar att regeringen tar skyddet av Sveriges natur på stort allvar, sade Åsa Romson på pressträffen.
Samtidigt ska regeringen satsa 100 miljoner kronor till ett jobbpaket som i huvudsak ska stimulera kalkindustrin på ön. Men Anders Ferbe anser inte att satsningen är tillräckligt långtgående.
– Den typen av pengar måste ställas emot den planerade investering som Nordkalk uppskattat till 670 miljoner. Det hade ju skapat både nya arbetstillfällen och skatteintäkter till kommunen, säger han.
Men Elin Götmark tycker att det är felaktigt att ställa naturen mot jobben. Bristen på jobb grundar sig i en glesbygdsproblematik och kortsiktig exploatering löser inte problemet, påpekar hon.
– Kampen mot förstörelsen är en kamp för framtida försörjningsmöjligheter. Tillgång till rent vatten är i sig en förutsättning för att bygden ska överleva.
Samtidigt meddelar Nordkalk att man långt ifrån har gett upp striden om brottet. Förutom att man nu överväger att kräva regeringen på skadestånd, tänker man driva vidare tillståndsprocessen i Mark- och miljööverdomstolen.
– Frågan är inte över. Vi kommer att gå igenom regeringens beslut för att se hur vi går vidare. Vi menar att det tagits på felaktigt underlag och inte är förenligt med egendomsrätt och Europakonventionen, säger Eva Feldt, kommunikationschef på Nordkalk.
