– För oss känns det bra, för om man hade träffat avtalet hade det fått smittoverkningar och det hade varit bättre om man fört en bredare diskussion om priset, säger Lasse Thörn, chef för LO:s arbetslivsenhet.
Den utskällda förhandlingen mellan Svenskt Näringsliv och tjänstemannafacken i PTK om ett nytt omställnings- och turordningsavtal har brutit samman. På bordet låg PTK:s krav om mer kompetensutveckling.
Arbetsköparens motkrav var möjligheten att köra över facket kring vem som skulle sägas upp vid neddragning. Det var ett bud som förhandlingsdelegaterna från Unionen, TCO och Ledarna var villiga att gå vidare med, enligt Saco:s delegat som slog larm i media.
– Med höjda ögonbryn såg vi undrande på hur vi kunde ha så olika syn på hur våra medlemmar ska tas omhand lokalt och att vi varit ensamma om kritiken. Vi tycker också att kompetensutveckling är viktigt, men för det priset var det inte värt det, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef hos Sveriges Ingenjörer, och Saco:s delegat.
Men trots kritiken och den uppenbara splittringen inom PTK, ville tre fjärdedelar av förhandlingsdelegationen ändå fortsätta. I stället var det motparten Svenskt Näringsliv som drog sig ur med hänvisning till att PTK inte drog jämt.
I ett pressmeddelande beklagar PTK-ledningen att förhandlingarna avbrutis på grund av en minoritet inom den egna organisationen.
– Vi har en stor och tydlig majoritet inom PTK som vill fullfölja förhandlingarna för att se om det fanns en möjlighet att nå en enighet med motparten om de förändringar vi ville se, säger PTK:s och Unionens ordförande Cecilia Fahlberg.
Men Camilla Frankelius ser motståndet mot eftergifterna ur en annan synvinkel.
– Jag tycker att det är snett beskrivet. 25 förbund är medlemmar i PTK och 17 av de förbunden har sagt nej, säger hon.
Unionen, PTK:s största förbund, var drivande i att starta upp förhandlingarna om ett nytt avtal som skulle ge uppsagda tjänstemän utökade möjligheter till vidareutbildning. Under förhandlingarnas gång gjorde Svenskt Näringsliv flera radikala utspel om långtgående förändringar i anställningstryggheten.
Enligt uppgifter till tidningen Arbetet var Unionen beredda att acceptera en uppgörelse som innebar att arbetsköparna årligen avsatte 0,3 procent utöver av den totala lönesumman i en särskild fond. Totalsumman beräknades uppgå till 1,2 miljarder kronor.
Uppgörelsen skulle dock även innebära att arbetsköparna ensidigt skulle få styra över turordningskretsarna vid arbetsbrist. Utöver det skulle kompetens, inte anställningstid, vara grunden för turordningslistorna.
Men det som fick Saco att gå i taket var att möjligheten att i centrala förhandlingar överklaga arbetsköparnas beslut om vilka som ska sägas upp skulle upphöra.
– Om jag var i något av LO-förbunden skulle jag vara orolig nu. Sådana här saker brukar ha smittoeffekter, sade Camilla Frankelius till Arbetet.
Camilla Frankelius analys delas också av LO, som tycker att upplägget förutom att vara riskabelt för resten av arbetsmarknaden, i grunden verkade vara en dålig deal.
– Vi är inte villiga att sälja bort så fundamentala rättigheter för så pass låg ersättning. Man måste byta makt mot makt. Hur Unionen tänker kan jag inte svara på , men vi märker att det är många som har synpunkter på att det inte är bra det de håller på med, säger Lasse Thörn.
Han hoppas också att tjänstemannafacken om de åter låter dessa arbetsköparkrav bli föremål för förhandlingar, är mer noga att förankra sin hållning, inte bara i de egna leden utan också hos de andra facken.
– Ska man göra något så här brett och stort och kanske hamna i situation där man måste be regeringen se över arbetsrätten måste man ha en bred samsyn, säger Lasse Thörn.
Arbetaren har sökt PTK-ledningen och Svenskt Näringsliv för en kommentar, men trots upprepade försök i tre dagar har de inte kunnat nås. Svenskt Näringslivs pressavdelning låter meddela att ingen inom arbetsköparorganisationen har tid.
