Kollektivtrafik, flyg och båtar stod stilla, affärer, kontor och fabriker lade ned verksamheten, postutdelningen ställdes in och även vissa poliser stannade hemma från jobbet. Det var förra fredagen som 300 000 finska arbetare gick ut i strejk mot försämrade arbetsvillkor och lönesänkningar.
På Järnvägstorget i Helsingfors hölls även en och en halv timme lång manifestation i protest, till vilken uppskattningsvis 30 000 personer från hela landet anslöt sig.
– På vår arbetsplats har vi snabbt räknat ut att de olika nedskärningarna gör att reallönen sjunker med ungefär 10 procent. Därför är vi här, och de som inte kunde komma till Helsingfors är borta från jobbet i dag, sade hotellarbetaren Mats Eriksson, som deltog vid protesten, till finska LO:s medemstidning Löntagaren, och fortsatte:
– Facket hade sina egna förslag, men de idéerna torpederades. Nu måste vi visa vad vi kan.
Finlands Näringsliv EK har uppgett att strejken innebar kostnader för samhället på cirka 100 miljoner euro, ett belopp som de baserat på en enkätundersökning där företagsmedlemmarna fick uppskatta bortfallet.
Arbetarprotesterna som nu blossat upp går tillbaka på den halvårsgamla regeringens uttalade mål att öka Finlands konkurrenskraft och minska statsskulden. Efter det finska valet i april bildade Centern regering tillsammans med liberalkonservativa Samlingspartiet och högerpopulistiska och nationalistiska Sannfinländarna.
I sitt åtstramningspaket har statsminister Juha Sipilä aviserat att kostnaderna för arbete ska sänkas med 5 procent. Förhandlingar med arbetsmarknadens parter inleddes men bröt dock samman i augusti då facken vägrade gå med på de kraftiga inskränkningarna i avtalsrätten.
Regeringen har nu i stället på eget bevåg lagt fram ett lagförslag som bland annat omfattar införandet av karensdag, halverad övertidsersättning, sänkning av övertidsersättningen på söndagar och en minskning av offentliganställdas semesterdagar från 38 till 30 per år.
Facken står eniga i sin kritik mot den nytillträdda regeringens förslag. Dessutom har de fått stöd av 60 nationella och internationella löntagarorganisationer över hela världen. De finska akademikernas centralorganisation Akava deltog inte i själva strejken men anslöt sig till protesten på Järnvägstorget.
– Vi är mycket besvikna på regeringen. Vi kan inte acceptera lagförslaget sådant det är eftersom det är orättvist och dessutom ojämlikt då det framförallt drabbar kvinnor i offentlig sektor. Det är också juridiskt felaktigt då det går emot både avtalsrätten och de mänskliga rättigheterna, säger Mats Nyman, chef för samhällsfrågor på Akava.
Fram till på måndag klockan 16 sätter statsminister Sipilä press på arbetsköparorganisationer och fackförbund att åter sätta sig vid förhandlingsbordet och därefter lägga fram ett eget förslag som deras medlemmar kan acceptera.
– Det ligger helt i arbetsmarknadsorganisationernas händer att göra paketet mer rättvist, sade Sipilä i en intervju med Yle Radio Suomi på söndagen.
Akava och tjänstemännens centralorganisation STTK har sagt sig villiga att förhandla medan FFC, Finlands motsvarighet till svenska LO, är mer ovilliga att återuppta diskussionerna och har lagt fram en rad randvillkor.
– Jag hoppas på att vi kan komma fram till en fiffigare och bättre lösning. För statsministern har varit tydlig med att han inte tänker vika sig vad gäller besparingen på arbetskostnaderna. Når vi ingen enighet ämnar han avge lagförslaget till riksdagen där det kommer att röstas igenom, säger Mats Nyman till Arbetaren.
Arbetaten har sökt FFC:s ordförande Lauri Lyly för en kommentar kring deras inställning till statsministerns ultimatum, dock utan resultat.