Förra torsdagen fick 63-årige Zola Manouche sitt uppsägningsbesked från sin arbetsköpare sedan 15 år tillbaka – bussbolaget Keolis.
– Jag är besviken och arg. De har inte erbjudit mig någon som helst rehabilitering. Och det här kommer att påverka min pension. Jag fyller 65 på julafton nästa år men i mars tvingas jag sluta arbeta, säger han till Arbetaren.
Men historien börjar inte här utan en septemberdag för precis åtta år sedan när Zola Manouche körde sin buss på linje 144 mot Fruängen i södra Stockholm. Plötsligt drabbades han av bröstsmärtor och hans syn försvann. Han skickades akut till Södersjukhuset där man konstaterade att han fått en blodpropp.
Efter sex månaders sjukskrivning hade Zola fortsatt nedsatt syn och Transportstyrelsen återkallade hans bussförarkort. Väl tillbaka på sin arbetsplats, där han arbetat sedan år 2000, fick han reda på att han inte var önskad.
– Chefen upplyste mig om att de inte hade något jobb åt mig eftersom jag inte fick köra buss med nedsatt syn. ”Vi är ett bussbolag”, sade han bara och skickade mig tillbaka till Försäkringskassan, berättar Zola Manouche.
Men på Försäkringskassan förklarade handläggaren att de inte kan göra något utan att det är arbetsköparens ansvar att omplacera eller rehabilitera honom eftersom han varit anställd så länge. Kort efter det mötet blev Zola Manouche uppringd av sin chef som erbjöd honom ett jobb som trafikvärd, vilket han tackade ja till utan att tveka.
– Det har jag arbetat som sedan i maj 2008 och jag har trivts jättebra, både med kollegor och trafikanter. Men förra året bestämde sig Keolis för att döpa om trafikvärd till servicevärd och kräva att alla ska ha busskort. Men det handlar bara om taktik från arbetsgivarens sida, för det är precis samma arbetsuppgifter som ska utföras, säger han.
Keolis har erbjudit Zola Manouche arbete med att tvätta bussar, men till följd av sin sviktande hälsa och dagliga medicinering får Zola Manouche inte arbeta med något stressigt eller fysiskt tungt arbete, vilket också styrks genom läkarintyg. Det var efter att han tackade nej till den omplaceringen som uppsägningsbeskedet kom.
Facket, Stockholms LS av SAC Syndikalisterna, har ogiltigförklarat uppsägningen av Zola Manouche och i veckan kallat till tvisteförhandling med Keolis.
– Vi anser att det här är olaga diskriminering enligt diskrimineringslagstiftningens paragraf fyra. Arbetsköparen har konstruerat den nya tjänsten så att Zola Manouche med sin nedsatta syn på ena ögat omöjligt ska kunna klara den, säger den fackliga förhandlaren Nils-Petter Hjort från Stockholms LS.
– Vårt krav är att han antingen ska få arbeta kvar med anpassade arbetsuppgifter som inte är så tunga och stressiga att de påverkar hans hälsa. I annat fall vill vi att arbetsköparen köper ut honom med motsvarande lönesumma fram till han skulle gått i pension.
Zola Manouche är inte ensam om att få sparken på det här sättet av Keolis. Ytterligare åtta anställda med olika hälsoproblem och arbetsskador, samtliga medlemmar i Kommunal, sägs nu upp av arbetsköparen.
– De har alla olika problem som Keolis vill bli av med genom taktiken att döpa om tjänsten, säger Zola Manouche.
En av Kommunalmedlemmarna som drabbas är trafikvärden Gunilla Herrmann som har varit anställd i 34 år, varav de första 31 åren som bussförare.
– De sparkar på oss som redan ligger. Det är för jävligt. Jag är 60 år, jag kan inte gå i pension nu, säger Gunilla Herrmann när Arbetaren träffar henne på Slussen där hon arbetar för dagen.
– Facket har kämpat, vänt på alla stenar. Men får bara nej, nej, nej av Keolis.
Cecilia Jerneheim, HR- och kommunikationsdirektör på Keolis, bekräftar att företaget säger upp personal.
– De som blivit uppsagda har blivit det på grund av arbetsbrist, säger hon.
Den arbetsbristen har uppstått efter att ni ersatt den tjänst som heter trafikvärd med befattningen servicevärd. Är det inte samma arbetsuppgifter som ska utföras?
– Jo, i stort sett. Servicevärdarna arbetar både på knutpunkterna och ute i trafik och fungerar som medhjälpare till resenärerna och ska kunna visera biljetter och hjälpa till med på-och avstigning.
Ni har lagt till kravet att de ska ha bussförarkort också, varför då?
– Servicevärdarna ska även kunna schemaläggas för att köra buss. Det handlar om att vi har gjort en översyn av vår organisation och infört organisationsprojektet Keo1 för att anpassa oss efter det vi ska leverera till kunderna och ta hand om resenärerna på bästa sätt.
Men ni har även anställda, ska ni inte ta hand om dem? Zola Manouches har ett år kvar till pension när ni säger upp honom efter att han arbetat för er i 15 år.
– Jo, vi tar hand om våra anställda. Men det betyder inte att de ska ha livstidskontrakt. I övrigt kan jag inte kommentera på enskilda individer.
Nils-Petter Hjort från Stockholms LS ger inte mycket för Keolis förklaring om att det rör sig om arbetsbrist.
– Vi anser att företaget ägnar sig åt att kasta folk på skräphögen som de inte anser sig ha någon nytta av längre, säger han.
