Terrordådet vid tågstationen i Turkiets huvudstad Ankara är det hittills värsta i landets historia. Uppgifterna om antalet döda varierar, från regeringens officiella siffra 97 till oppositionspartiet HDP:s egna siffror om att minst 128 personer dödats och fler än 500 skadats.
Bland de som omkom i fredsdemonstrationen finns flera barn och ungdomar och den turkiska staten har sagt att misstankarna leder mot terrororganisationen IS. Men bland många kurder och andra inom landets vänsteropposition, som var måltavlor för attentatet, läggs en stor del av skulden på det konservativa regeringspartiet AKP och president Recep Tayyip Erdoğan.
Vittnesmål från överlevande talar om hur säkerheten på platsen var minimal, trots att demonstrationen ägde rum mitt i centrala huvudstaden. Efter att bomberna detonerat sprutade polisen dessutom tårgas mot människor som i panik försökte hjälpa sina skadade kamrater på platsen och flera ambulanser stoppades från att släppas fram.
HDP-ledaren Selahattin Demirtas gick strax efter dådet till hårt angrepp mot Erdoğan och menade i ett tal att hans ”händer är blodiga”. En kritik som nu växer, även utanför landets vänstergrupper.
– Turkiet kokar just nu, med banderoller och demonstrationer om att Erdoğan ska ställas till svars. Helt plötsligt märker man även AKP-sympatisörer som börjar ta avstånd från regeringen och många som tidigare inte vågat uttala sig säger nu saker helt öppet. Ilskan kan bli svår att kontrollera, säger statsvetaren Paul T Levin vid Institutet för Turkietstudier på Stockholms universitet.
Paul T Levin säger att det är svårt att spekulera i vilka som ligger bakom den blodiga attacken, där två bomber utlöstes mitt i den väldiga demonstrationen tidigt i lördags förmiddags.
– Regeringen pekar ju ut IS och det kan mycket väl stämma. Samtidigt är bilden mer komplicerad än så. Även oberoende experter undrar varför IS hela tiden riktar sina attacker i Turkiet mot regeringspartiets största hot och varför säkerheten kring HDP:s samlingar är så dålig, säger han.
Dådet är visserligen det mest omfattande, men samtidigt bara en i raden av hundratals attacker som genomförts mot HDP sedan valet i början av sommaren. Bara sedan valdagen den 7 juni har runt 700 personer dödats.
– Förutom militären har många attacker utförda mot HDP och dess sympatisörer föregåtts av AKP:s demonstrationer mot HDP. Deras extremt aggressiva retorik den senaste tiden har skapat ett politiskt klimat som legitimerat våldet, säger Paul T Levin.
Just nu spekulerar många kring om det utlysta nyvalet kommer att kunna hållas den 1 november. Flera politiska experter menar att den senaste tidens upptrappade våld är ett sätt att skrämma HDP:s sympatisörer till tystnad. Skulle partiet förlora sin parlamentsplats och AKP därmed få majoritet är risken stor att oroligheterna trappas upp än mer.
Paul T Levin tror att president Erdoğan befinner sig i en väldigt pressad situation och att ilskan över bombdåden kan komma att göra att AKP tappar i förtroende medan han spår att stödet för HDP kan öka inför det än så länge planerade nyvalet. Åtminstone så länge deras väljarbas i främst sydöstra Turkiet inte hindras från att rösta på grund av ytterligare våldsamheter.
Den svensk-kurdiska debattören Yekbun Alp säger till Arbetaren att många hon pratat med som befinner sig i Turkiet är extremt oroliga inför vad som kan komma att ske de kommande veckorna.
– De är rädda för att fler dåd ska drabba frihetssträvande demokrater. Och alla nämner att Europa och västvärlden bör skicka så många valobservatörer som möjligt för att minimera valfusk från AKP:s sida.
Hur tror du att de här attentaten påverkar HDP:s arbete framöver?
– Sedan AKP förlorade sin 13 år långa majoritet efter valet i juni har landets enda renodlade demokratiska rörelse, HDP, fått det allt svårare. Många av medlemmarna och deras politiker har själva sett den turkiska statens brutalitet på nära håll. Men trots att moralen och kampen för demokratisering av landet fortfarande står högt i kurs så har naturligtvis gripandena och terrordåden påverkat partiet mycket.
