Stressen och arbetsbelastningen har ökat för både bussförare och verkstadsarbetare på Söderhallens bussgarage i Stockholm, som drivs av bussbolaget Keolis. Detta har resulterat i att personalen mår allt sämre.
Redan förra hösten begärde Kommunals huvudskyddsombud Stephan Gard att en psykosocial skyddsrond skulle utföras av arbetsköparen – vilket också beslutades vid ett protokollfört möte den 5 november. Men sedan dess har ingenting hänt.
– Det började med att vi skulle ha ett lokalt samverkansmöte om formen för skyddsronden. Men i januari meddelade Keolis att de skulle se över den psykosociala situationen för de anställda på riksnivå. Det innebär att vår fråga inte ens har behandlats av företaget, säger Stephan Gard.
Keolis har i stället hänvisat till den databaserade medarbetarenkäten Respons, som personalen fyller i på sin fritid. Men enligt facket kan ett sådant frågeformulär inte ersätta en psykosocial skyddsrond, varför Stephan Gard nu gjort en anmälan till Arbetsmiljöverket.
Astrid Hoem är arbetsmiljöinspektör och den som handlägger ärendet. Hon ska nu boka in en tid för samtal med arbetsköpare och fack. Normalt tar ett sådant här ärende en till två månader att handlägga.
– Det man kan säga generellt är att arbetsgivaren har en skyldighet att med jämna mellanrum riskbedöma arbetsmiljön och en psykosocial skyddsrond är ett verktyg för det, säger hon.
Terese Kalinski, säkerhetschef på Keolis, välkomnar att Arbetsmiljöverket granskar ärendet, men menar att beslutet om att ersätta psykosociala skyddsronder med ett frågeformulär tagits centralt mellan företaget och fackens representanter.
– Det är inte så att vi kör ned något i halsen på någon. Om de fackliga organisationerna inte är överens internt så får det stå för dem, det är inget vi kan göra något åt, säger hon.
– Som arbetsgivare är vi skyldiga att riskbedöma arbetsmiljön och vi har bestämt att enkäten som fylls i en gång om året i kombination med medarbetarsamtal är vår metod att göra det.
Hon tillägger att det ligger i Keolis intresse att ha friska medarbetare.
Men Stephan Gard konstaterar att konflikterna på arbetsplatsen under det gångna året har ökat och med dem sjukskrivningstalen. Keolis har, som Arbetaren tidigare rapporterat om, de senaste månaderna även sparkat personal med hänvisning till arbetsbrist och sänkt lönerna för visstidsanställda.
– Det här har inte gjort stämningen bättre på jobbet och det är klart att man funderar på vilken besparing som ska komma härnäst, säger Stephan Gard.
Michael Svensson, områdeschef för Keolis Stockholm City, är den som tagit emot och skrivit under Kommunals anmälan till Arbetsmiljöverket.
– Det är naturligtvis jättetrist varje gång en sådan här anmälan kommer, jag har fått tre stycken nu på hela området, och det är ju en signal om att vår samverkan inte fungerar, säger han.
Stämmer det att ni i november förra året tog beslut om att genomföra en psykosocial skyddsrond lokalt? Och varför har den i så fall inte genomförts?
– Ja, det stämmer. Kommunal tyckte att det var en bra idé och vi tänkte att ”ja ja vi bränner väl några timmar på det så är ärendet ur världen”, men sedan när jag undersökte saken centralt fick jag beskedet att vi inte ska införa några lokala undersökningar utan använda oss av vårt verktyg Respons.
Vad anser du om att personalen på arbetsplatsen mår dåligt och att sjuktalen ökar?
– Den bild som beskrivs stämmer inte och är inte det utfall som kommit fram i enkäten. Min uppfattning är att stämningen är god och i de fall någon mått dåligt har vi tagit tag i det akut. Jag tycker att vi har lyckats bra med vårt förbättringsarbete, det ser vi inte minst på att anmälningarna till julfesten ökat de senaste åren. Att sjuktalen ökar är inte något som är kopplat till arbetsgivare utan berör hela bussbranschen, och det är naturligtvis oroväckande.
Arbetaren har varit i kontakt med flera Keolisanställda som beskriver arbetsmiljön som klart bristfällig.
Erik Johansson har arbetat på Söderhallens bussgarage sedan 2004 och är medlem i SBSS, Syndikalistiska bussarbetarsektionen. Hans uppfattning är att de anställdas förtroende för arbetsköparen sjunkit, framför allt från 2009 då Keolis avskaffade de fasta schemalagda tjänsterna och ersatte dem med ett tidssökningssystem.
– Tilliten till företaget är generellt låg. Att tro att man kan ersätta en psykosocial skyddsrond med ett frågeformulär är tragikomiskt. Den här typen av medarbetarundersökningar är bedrägliga eftersom frågorna inte är formulerade så att de går att svara på ett utförligt sätt, säger han.
Även Jorge Obligado, som arbetat drygt tio år som bussförare, menar att arbetsmiljöarbetet är undermåligt.
– Personalen känner sig jagad, dels av stressen i trafiken och dels av alldeles för långa arbetspass, säger han.
Han menar också att möjligheten att påverka sin arbetsmiljö är närmast obefintlig och att en årlig enkätundersökning inte kan ersätta kontinuerligt arbetsmiljöarbete.
– Dels deltar inte alla och sedan nöjer sig alltid Keolis med att titta på resultaten, jag har aldrig varit med om att de vidtagit någon förbättringsåtgärd utifrån dem. Och när det gäller medarbetarsamtalen så sker de inte enskilt längre utan man sitter fyra, fem i en grupp och pratar med chefen och det finns ingen möjlighet att ta upp de frågor man vill.
Enligt Jorge Obligado är det en medveten strategi från Keolis att ersätta fast personal med behovsanställda.
– Att ha en reservlåda med arbetskraft på uppemot 25 procent av personalstyrkan som bara står beredda på att rycka in är idealiskt för företaget. Det är billig arbetskraft som inte vågar kritisera något på arbetsplatsen.
Fotnot: Erik Johansson heter egentligen något annat men har bett Arbetaren om att hans namn inte ska publiceras.