Samtidigt som grävskoporna jämnade lägret på ödetomten vid Industrigatan i centrala Malmö med marken samlades allt fler för att protestera utanför Stadshuset. ”Var ska vi bo?” skanderade de hundratals människor som nu står helt utan tak över huvudet samtidigt som kylan och kvällsmörkret lade sig över staden.
– Malmö stad erbjuder ingen ny plats, bara evakueringsplatser och hemresa, förklarade Socialdemokraternas pressade kommunalråd Carina Nilsson.
Enligt kommunen själva erbjuder de nu fem nätter på evakueringsboende innan de avhysta migranterna får en bussbiljett hem till Rumänien, landet från vilka många kommer och där de ofta lämnat sina familjer för att skramla ihop pengar till mat och mediciner.
Men platserna på de utlovade evakueringsboendena är för få och under natten till onsdagen sov många därför utomhus på torget framför Stadshuset i fukten och kylan. Frivilligorganisationer kom med varm mat och filtar. På en uppsatt bioduk visade filmkollektivet Råfilm den prisbelönta dokumentären om Katarina Taikon med hjälp av rumänska tolkar.
Carina Nilsson säger till tidningen Sydsvenskan att det visserligen handlar om en utsatt grupp människor men att kommunen följer sin handlingsplan och att avhysningen gått bra i förhållande till förutsättningarna. Samtidigt förklarade statsminister Stefan Löfven att de utsatta romerna inte är Sveriges ansvar.
– Avhysningarna ska självklart genomföras med respekt för de mänskliga rättigheterna, men det är också så att man inte får bosätta sig var som helst i Sverige. Det får inte de som bor i Sverige, det får inte du eller jag göra, då måste lagen gälla lika för alla, sade Stefan Löfven vid en pressträff till nyhetsbyrån TT.
I Malmö är många upprörda över kommunens agerande. Samtidigt som lägret revs forslades de boendes bilar och husvagnar bort av kommunens parkeringsbolag. Beskedet som getts är att dessa kan återfås för en kostnad av 2 500 kronor inom tre månader. Annars skrotas fordonen, meddelade gatukontorets verksamhetsansvariga för parkeringsfrågor, Eva Svenning.
Industritomten där lägret stod har stått öde i årtionden och använts som boplats av hemlösa och EU-migranter om vartannat. Flera grannar har genom åren klagat på nedskräpning och andra sanitära olägenheter. Både de boende och de aktivister som kämpar för EU-migranters rättigheter har vädjat till kommunen om toaletter, sophämtning och rinnande vatten utan att någon lyssnat.
Efter många turer bestämde slutligen miljönämnden i Malmö förra veckan att lägret skulle rivas. Tidigt i tisdags morse samlades alltså polis tillkallad från hela Sverige för att avhysa de hundratals människorna.
En av dem som reagerat starkt och vars parti sedan tidigare hoppat av samarbetet med de styrande Socialdemokraterna och Miljöpartiet är vänsterns oppositionsråd Hanna Gedin.
– Det är ett skamligt agerande från kommunledningen. De gömmer sig bakom miljöbalken, men presenterar inga som helst lösningar på problemet. I stället kastar de ut folk i kylan med det rådande hot och hat som finns mot romer i samhället i dag, säger hon till Arbetaren.
Hon säger att lägret visserligen inte var någon långsiktig lösning på problemet, men kräver att kommunen nu fort måste ändra sig.
– Socialdemokraterna och Miljöpartiet har fortfarande chans att visa något slags anständighet och ordna tillfälliga boenden, säger hon.
Även Anton Wedding från organisationen Allt åt Alla, som varit en av de drivande krafterna i frågan kring EU-migranternas rättigheter i Malmö, reagerade starkt på rivningen.
– Vi har visserligen aldrig sett lägret som en värdig plats att leva på. Den senaste tiden har det mest handlat om en symbolisk kamp för de som bott på området, säger Anton Wedding.
– Jag ser rivningen som ett brutalt agerande från kommunens sida och de har inte visat något som helst intresse för de boende. De här evakueringsboendena som de nu tagit fram är alldeles för få och nu tvingas folk som inte har något att återvända till ut på gatan.
