USA:s utrikesminister John Kerry har varnat för att Syrien kan komma att delas om den nuvarande utvecklingen fortsätter. För närvarande råder det ett bräckligt vapenstillestånd i det inbördeskrig som rasat sedan den 15 mars 2011, men det är högst oklart hur länge den kommer att hålla.
Antonio Guterres, FN:s tidigare flyktingkommissarie och en av kandidaterna till att bli näste generalsekreterare, har varnat för att om inte den långa konflikten i Syrien snart avslutas, ”så kan det betyda ett slut för det Syrien som världen känner till i dag”.
Det man kan spekulera om är en framtid där Syrien delas i två länder – en shiitisk del och en sunnitisk. Och detsamma kan inträffa i Irak, underströk Antonio Guterres inför FN:s säkerhetsråd i december förra året, och varnade samtidigt för det sekteristiska våldet.
När det gäller Irak så finns det även bedömare som tror att landet kan komma att delas i tre delar – en sunnitisk, en shiitisk samt en kurdisk del.
I Libyen har situationen varit instabil ända sedan diktatorn Muammar Gaddafi störtades 2011. Där finns det redan en uppdelning mellan två maktcentrum, ett i Tripoli och ett annat i Tobruk.
Samtidigt säger president Beji Caid Essebi att terrorgruppen IS, som kontrollerar delar av grannlandet Libyen, även utgör ett hot mot Tunisien.
Vijay Prashad, professor i internationella studier vid Trinity College i USA, säger att Syrien, Irak och Libyen är länder som har skadats på djupet. Han påpekar att Syrian Center for Policy Research i Damaskus gett ut en rapport som visar att den ekonomi som inbördeskriget gett upphov till har skapat en situation där det redan existerar flera Syrien, alla uppbyggda som skydd i kampen för överlevnad.
I Irak ledde redan bildandet av en nordlig enklav 1991 till en uppdelning av landet, och den amerikanska invasionen utlöste spänningar mellan flera sekteristiska grupperingar.
Libyen kan knappast betraktas som ett land längre, eftersom det finns tre olika regimer i landet – en i Tripoli, en i Tobruk/Bayda samt en i ett IS-fäste i Sirte. Alla dessa tre maktcentrum bygger nu upp egna styrelseskick, konstaterar Vijay Prashad.
Det finns en likgiltighet och en iögonfallande brist på respekt för de internationella humanitära lagarna.
Jan Eliasson, FN:s biträdande generalsekreterare
Nyligen påpekade FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon att 2015 var ett av de mest oroliga åren som världen har upplevt i närhistorien, med krig i Syrien och Jemen samt en tilltagande våldsam extremism.
Förra veckan sade biträdande generalsekreterare Jan Eliasson att antalet inbördeskrig i världen nästan tredubblades mellan 2007 och 2014. Dessa konflikter har enligt honom blivit större i både intensitet och omfång, dessutom mer dödliga och mer komplexa.
– Det finns en likgiltighet och en iögonfallande brist på respekt för de internationella humanitära lagarna, slog han fast.
Enligt Jan Eliasson finns det flera faktorer som göder konflikterna – däribland politisk rivalitet, att länder för krig genom ombud, ekonomisk osäkerhet och orättvisor, svaga statsmakter, människorättsbrott och våldsam extremism.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr