[TIDSKRIFT] Historiskan
Nummer 1/2016
Lagom till internationella kvinnodagen den 8 mars i år utkom första numret av Malmöbaserade Historiskan. Tidskriften har landat i precis vad titeln antyder: en parad av kvinnor som satt historiska avtryck.
En testballong utkom i början av 2015 och fick stort genomslag, men framför allt har tidningen gjort sig bemärkt i sociala media där redaktörerna med bakgrund i traditionella (läs: som framför allt skildrar manliga dat och dåd) populärhistoriska tidskrifter varit flitiga.
Även en läsare som anser sig hyfsat historiskt och feministiskt insatt har anledning att häpna över mängden av bemärkta kvinnoöden som grävts fram och presenteras. Skribenterna är historiker och forskare som också – vilket inte är så lätt när det gäller kvinnors insatser i historien – presenterar ett rikt och spännande bildmaterial.
I nummer 1 finns ett stort reportage om pionjärer inom fotografi, och inte alls bara gamla kändisar som Bernice Abbot och Lee, och en högintressant artikel om kvinnor som arkitekter. I båda fall handlar det om begåvade yrkeskvinnor i helt omotiverat extremt mansdominerade branscher
Numret berättar också den norska journalisten, dramatikern och författaren Amalie Skram (1846–1905), som hade en stark roll i att förändra psykiatrin i Danmark. Hennes roman Constance Ring (1885) om ett olyckligt äktenskap, beskrev kvinnlig sexuell olust och orsakade moralisk upprördhet och debatt om äktenskapet, samtidigt som den hyllades och sålde i stora upplagor. Hon publicerade en rad böcker med samma tema som fick stor genomslagskraft.
Amalie Skram var en känd och omtalad personlighet för 100 år sedan och att hon lyfts upp i ljuset har en viktig poäng.
Amalie Skram gifte sig med en dansk man och lade efter en serie sammanbrott in sig på Kommunehospitalet i Köpenhamn för att få vila och hjälp. 1895 gav hon ut två böcker där hon öppet berättade om hur hon spärrats in och förnedrats ”som ett barn som ska uppfostras”, snarare än blivit hjälpt under två månader.
Psykiatern och överläkaren Knud Pontoppidan som haft ansvar för ”vården” på Kommunehospitalet var en stor auktoritet men blev utskämd och fick lämna sin tjänst 1897. Hans försök till genmäle fick mindre genomslag än Skrams skildringar av hur sinnessjukvården bedrevs. Amalie Skram var en känd och omtalad personlighet för 100 år sedan och att hon lyfts upp i ljuset har en viktig poäng.
En annan person ur historien som Historiskan lyfter fram är Phillis Wheatley (1753–1784), född fri i Västafrika och såld som slav till en progressiv intellektuell skräddare i Boston efter att ha skeppats över Atlanten som sjuåring. Hon fick utbildning och blev en världsberömd poet, men tvingades upprepade gånger bevisa sin begåvning.
Historiskan är planerad att komma med fyra nummer per år och fungerar starkt inspirerande, likaväl som den pryder sin plats på soffbordet.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr