De stora regnskogar som finns i Papua Nya Guinea och Salomonöarna är av stor betydelse för miljön, ursprungsfolkens överlevnad och det vidare målet att hejda klimatförändringarna. Trots det fortsätter skogarna att skövlas av en främst illegal timmerindustri.
I måndags uppmärksammades FN:s internationella skogsdag. Papua Nya Guinea är numera världens främsta exportör av tropiskt timmer och exporten beräknades uppgå till 3,8 miljoner kubikmeter under 2014.
Men enligt FN:s kontor för bekämpning av narkotika och kriminalitet kommer närmare 90 procent av handeln med träprodukter från landet från illegalt fällda träd. I Salomonöarna uppges siffran ligga på 85 procent.
Närmare 80 procent av det timmer som exporteras från Papua Nya Guinea går till Kina, som är världens främsta destination för illegalt fälld timmer.
Träd huggs ned på skyddade platser och inom bevakade områden.
Samson Kupale, vid PNG Eco-Forestry Forum
Samson Kupale vid den lokala miljöorganisationen PNG Eco-Forestry Forum i Papua Nya Guineas huvudstad Port Moresby säger att den illegala timmerindustrin och den bristande tillämpningen av de lagar som finns är ett mycket stort problem.
– Träd huggs ned på skyddade platser och inom bevakade områden, säger han.
Papua Nya Guinea har en av världens största regnskogar där runt 29 miljoner hektar skog täcker närmare tre fjärdedelar av landmassan.
Grannlandet Salomonöarna har ytterligare 2,2 miljoner hektar regnskogar vilka enligt FN-organet Unesco utgör en av världens främsta biologiska mångfaldsmiljöer. I båda länderna bor mer än 80 procent av befolkningarna på landsbygden där skogen utgör en viktig mycket naturresurs.
Men den industriella timmerfällningen har med tiden ökat i takt med en ökad efterfrågan på råmaterial från snabbväxande asiatiska ekonomier. Dessutom röjs skogsmark för att bereda plats för nya jordbruk och plantager, vilket ytterligare ökat exporten av timmer.
Skogsmyndigheterna agerar inte mot dem som bryter mot reglerna på grund av brist på personal och andra resurser.
Simon Saulei, professor vid Papua Nya Guineas Skogsforskningsinstitut
Att övervaka timmerfällning som genomförs på avlägsna platser utgör en svår utmaning för skogsmyndigheterna i utvecklingsländer.
– Skogsmyndigheterna agerar inte mot dem som bryter mot reglerna på grund av brist på personal och andra resurser, säger professor Simon Saulei vid Papua Nya Guineas Skogsforskningsinstitut.
Enligt den London-baserade tankesmedjan Chatham House har bristen på insatser mot den illegala timmerfällningen ytterligare underminerat landets lagar mot skogsskövling.
Och USA-baserade Oakland Institute har i en ny rapport slagit fast att Papua Nya Guinea dessutom kan gå miste om mycket stora belopp i skatteintäkter. Trots den stora efterfrågan på timmer hävdar många bolag inom branschen att de inte går med vinst, vilket gör att de kan undgå skatt, enligt rapporten.
– I alla branscher gäller att om du inte kan göra någon vinst så är det lika bra att stänga verksamheten. I detta fall kan man bara fråga sig var de får pengar till att kunna fortsätta sin verksamhet, säger Simon Saulei.
På Salomonöarna har flera decennier av timmerfällning lett till en kritisk situation. I perioder har avskogningen skett i en takt som är sju gånger snabbare än tillväxttakten. Hälften av skogarna på ön Kolombangara är nu borta samtidigt som lokala markägare i flera år har drivit processer mot illegala timmerfällare.
Det finns ministrar i regeringen och på provinsnivå som fungerar som agenter till dessa timmerbolag och använder sin makt till att driva igenom tillstånd.
Ruth Liloqula, ordförande för organisationen Transparency International
Illegal export av timmer är beroende av en kedja av myndighetsutövare, där mutor ofta ingår. Starka kopplingar mellan timmerföretag och medlemmar av den politiska eliten anses vara ett avgörande problem i kampen för att gällande lagar ska följas.
– Det finns ministrar i regeringen och på provinsnivå som fungerar som agenter till dessa timmerbolag och använder sin makt till att driva igenom tillstånd, säger Ruth Liloqula, ordförande för organisationen Transparency Internationals avdelning på Salomonöarna.
Hon påpekar att skogsområden på Salomonöarna ibland säljs av mellanhänder, eller personer inom lokalbefolkningen, som egentligen inte har rätt till det, i utbyte mot mutor.
Samtidigt har lokalbefolkningar även lyckats att uppnå rättvisa i vissa fall. År 2012 fick lokala markägare i en västlig provins av Papua Nya Guinea upprättelse efter att de stämt det malaysiska timmerbolaget Concord Pacific. Detta efter att en domstol slagit fast att bolaget olovligen hade skövlat enorma skogsområden vid sidan av ett pågående vägbygge, och bolaget dömdes att betala böter på motsvarande mer än 700 miljoner kronor.
– Det var en viktig händelse för miljörörelserna i Papua Nya Guinea och sände ut ett tydligt budskap om att skövling av skog inte kan accepteras, säger Samson Kupale vid miljöorganisationen PNG Eco-Forestry Forum.